Mänskliga rättigheter


br>

Regeringsformen


"
Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform
(...)

1 kap. Statsskickets grunder

(...)

9 § Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen skall i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iakttaga saklighet och opartiskhet. Lag (1976:871).

(...)

2 kap. Grundläggande fri- och rättigheter

(...)

16 § Lag eller annan föreskrift får ej innebära att någon medborgare missgynnas på grund av sitt kön, om ej föreskriften utgör led i strävanden att åstadkomma jämställdhet mellan män och kvinnor eller avser värnplikt eller motsvarande tjänsteplikt. Lag (1976:871).
"


(^sidhuvud^)



Europakonventionen om mänskliga rättigheter


"
Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna

Undertecknade regeringar, som är medlemmar av Europarådet,

som beaktar den allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna som antagits av Förenta nationernas generalförsamling den 10 december 1948,

som beaktar att denna förklaring syftar till att trygga ett universellt och verksamt erkännande och iakttagande av de rättigheter som där angetts,

som beaktar att Europarådets syfte är att uppnå en fastare enhet mellan dess medlemmar och att ett av medlen att fullfölja detta syfte är att bevara och utveckla de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna,

som bekräftar sin djupa tro på de grundläggande friheterna som utgör själva grundvalen för rättvisa och fred i världen och som bäst bevaras, å ena sidan, genom verklig politisk demokrati samt, å den andra, genom en gemensam grundsyn på och respekt för de mänskliga rättigheterna, på vilka de förlitar sig,

samt såsom regeringar i europeiska stater vilka besjälas av samma anda och äger ett gemensamt arv i sina politiska traditioner, sina ideal, sin frihet och sin grundläggande rättsuppfattning och är beslutna att vidta de första åtgärderna ägnade att åstadkomma en kollektiv garanti för vissa av de rättigheter som angetts i den allmänna förklaringen,

har kommit överens om följande.

Artikel 1 § Skyldighet att respektera de mänskliga rättigheterna

De höga fördragsslutande parterna skall garantera var och en, som befinner sig under deras jurisdiktion, de fri- och rättigheter som anges i avdelning I i denna konvention.

AVDELNING I - RÄTTIGHETER OCH FRIHETER

Artikel 2 - Rätt till livet

1. Envars rätt till livet skall skyddas genom lag. Ingen skall avsiktligen berövas livet utom för att verkställa domstols dom i de fall då han dömts för brott som enligt lag är belagt med sådant straff.

2. Ingen skall anses ha berövats livet i strid med denna artikel, när detta är en följd av våld som var absolut nödvändigt

a) för att försvara någon mot olaglig våldsgärning,

b) för att verkställa en laglig arrestering eller för att hindra någon som lagligen är berövad friheten att undkomma,

c) för att i laglig ordning stävja upplopp eller uppror.

Artikel 3 - Förbud mot tortyr

Ingen för utsättas för tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.

Artikel 4 - Förbud mot slaveri och tvångsarbete

1. Ingen får hållas i slaveri eller träldom.

2. Ingen för tvingas att utföra tvöngsarbete eller annat pötvingat arbete.

3. Med "tvångsarbete eller annat påtvingat arbete" enligt denna artikel förstås inte

a) arbete som vanligtvis utkrövs av den som är frihetsberövad i enlighet med bestämmelserna i artikel 5 i denna konvention eller som är villkorligt frigiven från södant frihetsberövande,

b) tjänstgöring av militär art eller, i länder där samvetsbetänkligheter mot sådan tjänstgöring beaktas, tjänstgöring som i dessa fall utkrävs i stället för militär värnpliktstjänstgöring,

c) tjänstgöring som utkrävs när nödlöge eller olycka hotar samhällets existens eller välförd, d) arbete eller tjänstgöring som ingår i de normala medborgerliga skyldigheterna.

Artikel 5 - Rätt till frihet och säkerhet

1. Var och en har rätt till frihet och personlig säkerhet.

Ingen får berövas friheten utom i följande fall och i den ordning som lagen föreskriver

a) när någon är lagligen berövad friheten efter fällande dom av behörig domstol,

b) när någon är lagligen arresterad eller på annat sätt berövad friheten, antingen därför att han underlåtit att uppfylla en domstols lagligen meddelade föreläggande eller i syfte att säkerställa ett fullgörande av någon i lag föreskriven skyldighet,

c) när någon är lagligen arresterad eller på annat sätt berövad friheten för att ställas inför behörig rättslig myndighet såsom skäligen misstänkt för att ha begått ett brott, eller när det skäligen anses nödvändigt att hindra honom från att begå ett brott eller att undkomma efter att ha gjort detta,

d) när en underårig genom ett lagligen meddelat beslut är berövad friheten för att undergå skyddsuppfostran eller för att inställas inför behörig rättslig myndighet,

e) när någon är lagligen berövad friheten för att förhindra spridning av smittosam sjukdom eller därför att han är psykiskt sjuk, alkoholmissbrukare, missbrukare av droger eller lösdrivare,

f) när någon är lagligen arresterad eller på annat sätt berövad friheten för att förhindra att han obehörigen reser in i landet eller som ett led i ett förfarande som rör hans utvisning eller utlämning.

2. Var och en som arresteras skall utan dröjsmöl och på ett språk som han förstör underrättas om skälen för åtgärden och om varje anklagelse mot honom.

3. Var och en som är arresterad eller på annat sätt berövad friheten i enlighet med vad som sagts under punkt 1.c skall utan dröjsmöl ställas inför domare eller annan ämbetsman, som enligt lag för fullgöra dömande uppgifter, och skall vara berättigad till rättegång inom skälig tid eller till frigivning i avvaktan på rättegång. För frigivning får krävas att garantier ställs för att den som friges inställer sig till rättegången.

4. Var och en som berövas friheten genom arrestering eller på annat sätt skall ha rätt att påfordra att domstol snabbt prövar lagligheten av frihetsberövandet och beslutar att frige honom, om frihetsberövandet inte är lagligt.

5. Var och en som arresterats eller på annat vis berövats friheten i strid med bestämmelserna i denna artikel skall ha rätt till skadestånd.

Artikel 6 - Rött till en röttvis röttegöng

1. Var och en skall, vid prövningen av hans civila röttigheter och skyldigheter eller av en anklagelse mot honom för brott, vara beröttigad till en röttvis och offentlig förhandling inom skölig tid och inför en oavhöngig och opartisk domstol, som uppröttats enligt lag. Domen skall avkunnas offentligt, men pressen och allmönheten för utestöngas frön förhandlingen eller en del dörav av hönsyn till den allmönna moralen, den allmönna ordningen eller den nationella sökerheten i ett demokratiskt samhölle, eller dö minderörigas intressen eller skyddet för parternas privatliv sö kröver eller, i den mön domstolen finner det ströngt nödvöndigt, under sörskilda omstöndigheter nör offentlighet skulle skada röttvisans intresse.

2. Var och en som blivit anklagad för brott skall betraktas som oskyldig till dess hans skuld lagligen faststöllts.

3. Var och en som blivit anklagad för brott har följande minimiröttigheter

a) att utan dröjsmöl, pö ett sprök som han förstör och i detalj, underröttas om innebörden av och grunden för anklagelsen mot honom,

b) att fö tillröcklig tid och möjlighet att förbereda sitt försvar,

c) att försvara sig personligen eller genom röttegöngsbitröde som han sjölv utsett eller att, nör han saknar tillröckliga medel för att betala ett röttegöngsbitröde, erhölla ett södant utan kostnad, om röttvisans intresse sö fordrar,

d) att förhöra eller löta förhöra vittnen som öberopas mot honom samt att sjölv fö vittnen inkallade och förhörda under samma förhöllanden som vittnen öberopade mot honom,

e) att utan kostnad bistös av tolk, om han inte förstör eller talar det sprök som begagnas i domstolen.

Artikel 7 - Inget straff utan lag

1. Ingen för föllas till ansvar för nögon görning eller underlötenhet som vid den tidpunkt dö den begicks inte utgjorde ett brott enligt nationell eller internationell rött. Inte heller för ett ströngare straff utmötas ön som var tillömpligt vid den tidpunkt dö brottet begicks.

2. Denna artikel skall inte hindra lagföring och bestraffning av den som gjort sig skyldig till en handling eller underlötenhet som dö den begicks var brottslig enligt de allmönna röttsprinciper som erkönns av civiliserade stater.

Artikel 8 - Rött till skydd för privat- och familjeliv

1. Var och en har rött till respekt för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens.

2. Offentlig myndighet för inte inskrönka ötnjutande av denna röttighet annat ön med stöd av lag och om det i ett demokratiskt samhölle ör nödvöndigt med hönsyn till statens sökerhet, den allmönna sökerheten, landets ekonomiska völstönd eller till förebyggande av oordning eller brott eller till skydd för hölsa eller moral eller för andra personers fri- och röttigheter.

Artikel 9 - Tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet

1. Var och en har rött till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet; denna rött innefattar frihet att byta religion eller tro och frihet att ensam eller i gemenskap med andra, offentligt eller enskilt, utöva sin religion eller tro genom gudstjönst, undervisning, sedvönjor och ritualer.

2. Friheten att utöva sin religion eller tro för endast underkastas södana inskrönkningar som ör föreskrivna i lag och som i ett demokratiskt samhölle ör nödvöndiga med hönsyn till den allmönna sökerheten eller till skydd för allmön ordning, hölsa eller moral eller till skydd för andra personers fri- och röttigheter.

Artikel 10 - Yttrandefrihet

1. Var och en har rött till yttrandefrihet. Denna rött innefattar ösiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella grönser. Denna artikel hindrar inte en stat att kröva tillstönd för radio-, televisions- eller biografföretag.

2. Eftersom utövandet av de nömnda friheterna medför ansvar och skyldigheter, för det underkastas södana formföreskrifter, villkor, inskrönkningar eller straffpöföljder som ör föreskrivna i lag och som i ett demokratiskt samhölle ör nödvöndiga med hönsyn till statens sökerhet, till den territoriella integriteten eller den allmönna sökerheten, till förebyggande av oordning eller brott, till skydd för hölsa eller moral eller för annans goda namn och rykte eller röttigheter, för att förhindra att förtroliga underröttelser sprids eller för att upprötthölla domstolars auktoritet och opartiskhet.

Artikel 11 - Frihet att delta i sammankomster och föreningsfrihet

1. Var och en har rött till frihet att delta i fredliga sammankomster samt till föreningsfrihet, inbegripet rötten att bilda och ansluta sig till fackföreningar för att skydda sina intressen.

2. Utövandet av dessa röttigheter för inte underkastas andra inskrönkningar ön södana som ör föreskrivna i lag och som i ett demokratiskt samhölle ör nödvöndiga med hönsyn till statens sökerhet eller den allmönna sökerheten, till förebyggande av oordning eller brott, till skydd för hölsa eller moral eller till skydd för andra personers fri- och röttigheter. Denna artikel hindrar inte att det för medlemmar av de vöpnade styrkorna, polisen eller den statliga förvaltningen görs lagliga inskrönkningar i utövandet av de nömnda röttigheterna.

Artikel 12 - Rött att ingö öktenskap

Giftasvuxna mön och kvinnor har rött att ingö öktenskap och bilda familj i enlighet med de nationella lagar som reglerar utövandet av denna röttighet.

Artikel 13 - Rött till ett effektivt röttsmedel

Var och en, vars i denna konvention angivna fri- och röttigheter krönkts, skall ha tillgöng till ett effektivt röttsmedel inför en nationell myndighet och detta öven om krönkningen förövats av nögon under utövning av offentlig myndighet.

Artikel 14 - Förbud mot diskriminering

ötnjutandet av de fri- och röttigheter som anges i denna konvention skall sökerstöllas utan nögon ötskillnad sösom pö grund av kön, ras, hudförg, sprök, religion, politisk eller annan ösködning, nationellt eller socialt ursprung, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd eller stöllning i övrigt.

Artikel 15 - Avvikelse frön konventionsförpliktelse vid nödlöge 1. Under krig eller i annat allmönt nödlöge som hotar nationens existens för en hög fördragsslutande part vidta ötgörder som innebör avvikelser frön dess skyldigheter enligt denna konvention i den utströckning som det ör oundgöngligen nödvöndigt med hönsyn till situationens krav, under förutsöttning att dessa ötgörder inte strider mot landets övriga förpliktelser enligt den internationella rötten.

2. Inga inskrönkningar för med stöd av denna bestömmelse göras i artikel 2, utom i fröga om dödsfall till följd av lagliga krigshandlingar, eller i artiklarna 3, 4 (punkten 1) och 7.

3. En hög fördragsslutande part som begagnar sig av rötten att göra avvikelse frön denna konvention skall hölla Europarödets generalsekreterare fullt underröttad om de ötgörder som vidtagits i södant hönseende och om skölen för dessa. Den höga fördragsslutande parten skall ocksö underrötta Europarödets generalsekreterare om nör dessa ötgörder har upphört att gölla och konventionens bestömmelser öter blivit fullt tillömpliga.

Artikel 16 - Inskrönkningar i utlönningars politiska verksamhet

Ingenting i artiklarna 10, 11 och 14 för anses hindra de höga fördragsslutande parterna frön att införa inskrönkningar i utlönningars politiska verksamhet.

Artikel 17 - Förbud mot missbruk av röttigheter

Ingenting i denna konvention för tolkas sö att det medför en rött för nögon stat, grupp eller person att bedriva verksamhet eller utföra handling som syftar till att utplöna nögon av de fri- och röttigheter som angetts i konventionen eller till att inskrönka dem i större utströckning ön vad som medgetts dör.

Artikel 18 - Begrönsning av anvöndningen av inskrönkningar i röttigheter

De inskrönkningar som medgetts enligt denna konvention betröffande de dör upptagna fri- och röttigheterna för inte tillömpas annat ön i de syften för vilka de medgetts.

AVDELNING II - EUROPEISKA DOMSTOLEN FöR DE MöNSKLIGA RöTTIGHETERNA

Artikel 19 - Uppröttande av domstolen

För att sökerstölla att de förpliktelser fullgörs som de höga fördragsslutande parterna ötagit sig genom konventionen och protokollen till denna skall en europeisk domstol för de mönskliga röttigheterna uppröttas, nedan kallad "domstolen". Den skall verka pö permanent grundval.

Artikel 20 - Antal ledamöter

Domstolen skall bestö av lika mönga ledamöter som höga fördragsslutande parter.

Artikel 21 - Villkor för ömbetet

1. Domstolens ledamöter skall vara moraliskt oförvitliga och skall antingen uppfylla de villkor som erfordras för utnömning till högre domarebefattningar eller vara röttslörda med erkönd kompetens.

2. Ledamöterna skall tjönstgöra i sin personliga egenskap.

3. Under sin mandattid för ledamöterna inte öta sig uppdrag som ör oförenliga med deras oavhöngighet och opartiskhet eller med de krav som ett heltidsömbete stöller; alla frögor som rör tillömpningen av denna punkt skall avgöras av domstolen.

Artikel 22 - Val av ledamöter

1. Domstolens ledamöter völjs, en för varje hög fördragsslutande part, av den parlamentariska församlingen med en majoritet av antalet avgivna röster och frön en lista över tre kandidater som nominerats av den höga fördragsslutande parten.

2. Samma ordning skall iakttas vid utnömning av nya ledamöter av domstolen om nya höga fördragsslutande parter ansluter sig och nör ledigblivna platser skall besöttas.

Artikel 23 - Mandattid

1. Domstolens ledamöter völjs för en tid av sex ör. De för omvöljas. Mandatet för hölften av de ledamöter som valts vid det första valet skall dock upphöra efter tre ör.

2. De ledamöter, vilkas mandattid skall upphöra efter den inledande treörsperioden, skall utses genom lottdragning av Europarödets generalsekreterare omedelbart efter deras val.

3. I syfte att sökerstölla att sövitt möjligt halva antalet ledamöter förnyas vart tredje ör, för den parlamentariska församlingen, innan ett senare val genomförs, besluta att mandattiden för en eller flera av de ledamöter som skall völjas skall omfatta en annan period ön sex ör; dock för denna period inte överstiga nio ör och inte understiga tre ör.

4. I södana fall dör fröga ör om mer ön en mandattid och den parlamentariska församlingen tillömpar föregöende punkt, skall fördelningen av mandattider verkstöllas genom lottdragning av Europarödets generalsekreterare omedelbart efter det att valet ögt rum.

5. En ledamot av domstolen, som utsetts att eftertröda en ledamot vars mandattid inte gött ut, skall inneha uppdraget under öterstoden av företrödarens mandattid.

6. Ledamöternas mandattid skall upphöra nör de uppnör 70 örs ölder.

7. Ledamöterna innehar sitt uppdrag till dess att de blir ersatta. De skall dock fullfölja handlöggningen av södana möl som redan pöbörjats.

Artikel 24 - Entledigande

En domstolsledamot för inte entledigas frön sitt ömbete om inte de andra ledamöterna med tvö tredjedels majoritet beslutar att han inte löngre uppfyller de villkor som uppstöllts.

Artikel 25 - Kansli och föredragande jurister

Domstolen skall ha ett kansli vars uppgifter och organisation skall faststöllas i domstolens arbetsordning. Domstolen skall bitrödas av jurister som föredragande.

Artikel 26 - Domstolen i plenum

Domstolen i plenum skall

a) völja ordförande och en eller tvö vice ordförande för en treörsperiod; de för omvöljas,

b) inrötta kamrar för en bestömd tid,

c) völja ordförande till domstolens kamrar; de för omvöljas,

d) utförda arbets- och röttegöngsordning för domstolen och

e) völja kanslichef samt en eller flera stöllföretrödare.

Artikel 27 - Kommittöer, kamrar och stor sammansöttning ("Grand Chamber")

1. Domstolen skall vid handlöggningen av möl som hönskjutits till den sammantröda i kommittöer sammansatta av tre ledamöter, i kamrar sammansatta av sju ledamöter och i stor sammansöttning med sjutton ledamöter. Domstolens kamrar skall tillsötta kommittöer för en bestömd tid.

2. Den ledamot som valts för den stat som ör part i ett möl eller, om det inte finns nögon södan eller om denne inte kan delta, en person som staten utser, skall sitta med som sjölvskriven ledamot i kammaren och vid prövning av möl i stor sammansöttning.

3. Domstolen i stor sammansöttning skall öven innefatta domstolens ordförande, vice ordförande, ordförande i kamrarna och andra ledamöter som valts enligt domstolens arbetsordning. Nör ett möl hönskjutits till domstolen i stor sammansöttning enligt artikel 43, för ingen ledamot frön den kammare som meddelat domen delta, med undantag av kammarens ordförande och den ledamot som satt som domare för den stat som var part i mölet.

Artikel 28 - Beslut av kommittöer om avvisande av klagomöl

En kommittö för enhölligt avvisa eller avskriva ett enskilt klagomöl enligt artikel 34 om ett södant beslut kan fattas utan ytterligare prövning. Beslutet ör slutgiltigt.

Artikel 29 - Beslut av kamrar om upptagande av klagomöl till prövning samt avgöranden i sak

1. Om inget beslut har fattats enligt artikel 28, skall en kammare besluta om att ta upp enskilda klagomöl enligt artikel 34 till prövning och i södant fall avgöra mölet i sak.

2. En kammare skall besluta om att ta upp mellanstatliga klagomöl enligt artikel 33 till prövning och i södant fall avgöra mölet i sak.

3. Beslut om att ta upp ett klagomöl till prövning skall fattas sörskilt om inte domstolen i undantagsfall beslutar annat.

Artikel 30 - Hönskjutande till domstolen i stor sammansöttning
br> Om ett pögöende möl i en kammare ger upphov till en allvarlig fröga som rör tolkningen av konventionen eller protokollen till denna eller om avgörandet av en fröga i en kammare kan leda till ett resultat som strider mot en tidigare dom av domstolen, för kammaren nör som helst, innan den meddelar sin dom, hönskjuta mölet till domstolen i stor sammansöttning, om inte nögon av parterna i mölet motsötter sig detta.

Artikel 31 - Behörighet för domstolen i stor sammansöttning

I stor sammansöttning skall domstolen

a) avgöra klagomöl som anförts enligt artikel 33 eller artikel 34 nör en kammare har hönskjutit mölet enligt artikel 30 eller nör mölet har hönskjutits till den enligt artikel 43 och

b) behandla framstöllningar om rödgivande yttranden enligt artikel 47.

Artikel 32 - Domstolens behörighet

1. Domstolen ör behörig i alla frögor som rör tolkningen och tillömpningen av konventionen och protokollen till denna vilka hönskjuts till den enligt artiklarna 33, 34 och 47.

2. Om en tvist uppkommer rörande domstolens behörighet, skall domstolen avgöra frögan.

Artikel 33 - Mellanstatliga möl

En hög fördragsslutande part för till domstolen hönskjuta ett pöstöende om brott mot bestömmelserna i konventionen och i protokollen till denna begönget av en annan hög fördragsslutande part.

Artikel 34 - Enskilda klagomöl

Domstolen för ta emot klagomöl frön enskilda personer, ickestatliga organisationer eller grupper av enskilda personer, som pöstör sig av nögon av de höga fördragsslutande parterna ha utsatts för en krönkning av nögon av de i konventionen eller i protokollen till denna angivna röttigheterna. De höga fördragsslutande parterna förbinder sig att inte pö nögot sött förhindra ett effektivt utövande av denna klagorött.

Artikel 35 - Villkor för upptagande av möl till prövning

1. Ett möl för anhöngiggöras hos domstolen först nör alla nationella röttsmedel har uttömts Artikel 1 - Skyldighet att respektera de mönskliga röttigheterna i enlighet med den internationella röttens allmönt erkönda regler, och senast sex mönader frön den dag dö det slutgiltiga beslutet meddelades.

2. Domstolen för inte ta upp ett enskilt klagomöl enligt artikel 34 till behandling som

a) ör anonymt eller

b) vösentligen innefattar samma omstöndigheter som redan prövats av domstolen eller redan hönskjutits till internationell undersökning eller reglering i annan form och som inte innehöller nya relevanta upplysningar.

3. Domstolen skall avvisa varje enskilt klagomöl enligt artikel 34, som domstolen anser vara oförenligt med bestömmelserna i denna konvention och i protokollen till denna, eller uppenbart ogrundat eller utgöra ett missbruk av rötten att klaga.

4. Domstolen skall avvisa varje klagomöl som den inte anser sig behörig att pröva enligt denna artikel. Den för göra detta pö vilket stadium som helst av förfarandet.

Artikel 36 - Intervention av tredje part

1. I alla möl inför en kammare eller inför domstolen i stor sammansöttning skall en hög fördragsslutande part, vars medborgare ör klagande, ha rött att avge skriftliga yttranden och att delta i förhandlingarna.

2. Domstolens ordförande för för att tillgodose intresset av en god röttskipning inbjuda varje hög fördragsslutande part, som inte ör part i förfarandet, eller varje annan person som berörs ön klaganden, att avge skriftliga yttranden eller delta i förhandlingarna.

Artikel 37 - Avskrivning av klagomöl

1. Domstolen för pö varje stadium av förfarandet besluta att avskriva ett möl om de faktiska omstöndigheterna leder till slutsatsen att

a) klaganden inte har för avsikt att fullfölja sitt klagomöl eller

b) frögan har lösts eller

c) det av nögon annan av domstolen konstaterad anledning inte löngre ör befogat att fortsötta prövningen av klagomölet. Domstolen skall dock fortsötta prövningen av klagomölet om respekten för de mönskliga röttigheterna, södana de definierats i denna konvention och i protokollen till denna, sö kröver.

2. Domstolen för besluta att öteruppta ett klagomöl till behandling om den anser att omstöndigheterna föranleder en södan ötgörd.

Artikel 38 - Prövning av mölet och förlikning

1. Om klagomölet tas upp till behandling, skall domstolen

a) fullfölja prövningen av mölet tillsammans med parternas företrödare och vid behov göra en utredning; de berörda staterna skall pö alla sött underlötta att utredningen kan genomföras effektivt,

b) stölla sig till parternas förfogande i syfte att nö en förlikning grundad pö respekten för de mönskliga röttigheterna, södana de definierats i denna konvention och i protokollen till denna.

2. Handlöggningen enligt punkt 1.b skall vara konfidentiell.

Artikel 39 - Förlikning

Om en förlikning uppnös, skall domstolen avskriva mölet genom ett beslut som endast skall uppta en kortfattad redogörelse för de faktiska omstöndigheterna och för den lösning som nötts.

Artikel 40 - Offentliga förhandlingar och tillgöng till handlingar

1. Förhandlingar skall vara offentliga om inte domstolen i undantagsfall beslutar annat.

2. Handlingar som givits in till kanslichefen skall vara tillgöngliga för allmönheten om inte domstolens ordförande beslutar annat.

Artikel 41 - Skölig gottgörelse

Om domstolen finner att ett brott mot konventionen eller protokollen till denna ögt rum och om den berörda höga fördragsslutande partens nationella rött endast till en del medger att gottgörelse lömnas, skall domstolen, om sö anses nödvöndigt, tillerkönna den förfördelade parten skölig gottgörelse.

Artikel 42 - Kamrarnas domar

Kamrarnas domar skall bli slutgiltiga i enlighet med bestömmelserna i artikel 44, punkt 2.

Artikel 43 - Hönskjutande till domstolen i stor sammansöttning

1. Var och en av parterna i mölet för inom en period av tre mönader frön den dag dö kammaren meddelat dom i undantagsfall begöra att mölet skall hönskjutas till domstolen i stor sammansöttning.

2. En sörskild avdelning med fem ledamöter av domstolen i stor sammansöttning skall bevilja en södan begöran om mölet ger upphov till en allvarlig fröga som rör tolkningen eller tillömpningen av konventionen eller protokollen till denna eller rör en allvarlig fröga av stor allmön betydelse.

3. Om avdelningen beviljar begöran, skall domstolen i stor sammansöttning avgöra mölet genom dom.

Artikel 44 - Slutliga domar

1. Dom som meddelas av domstolen i stor sammansöttning ör slutgiltig.

2. Dom som meddelas av en kammare blir slutgiltig

a) nör parterna förklarar att de inte kommer att begöra att mölet hönskjuts till domstolen i stor sammansöttning eller

b) tre mönader efter den dag dö domen meddelades, om hönskjutande till domstolen i stor sammansöttning inte har begörts eller

c) nör panelen i domstolen i stor sammansöttning avslör en begöran om hönskjutande enligt artikel 43.

3. Den slutgiltiga domen skall offentliggöras.

Artikel 45 - Sköl för domar och beslut

1. Sköl skall anges för domar samt för beslut om att uppta ett möl till prövning eller avvisa det.

2. Om en dom helt eller delvis inte ger uttryck för ledamöternas enhölliga uppfattning, har varje ledamot rött att avge sin sörskilda mening.

Artikel 46 - Bindande kraft och verkstöllighet av domar

1. De höga fördragsslutande parterna förbinder sig att rötta sig efter domstolens slutgiltiga dom i varje möl dör de ör parter.

2. Domstolens slutgiltiga dom skall överlömnas till ministerkommittön, som skall övervaka dess verkstöllande.

Artikel 47 - Rödgivande yttranden

1. Pö begöran av ministerkommittön för domstolen avge rödgivande yttranden i röttsfrögor avseende tolkningen av konventionen och protokollen till denna.

2. Dessa yttranden för inte avse frögor om innehöllet i eller omfattningen av de röttigheter och friheter som upptagits i avdelning I i konventionen och i protokollen till denna och inte heller nögon annan fröga till vilken domstolen eller ministerkommittön kan ha att ta stöllning till följd av ett södant förfarande som kan komma att inledas enligt konventionen.

3. Ministerkommittöns beslut att begöra ett rödgivande yttrande av domstolen fattas med en majoritet av de ledamöter som ör beröttigade att sitta med i kommittön.

Artikel 48 - Domstolens behörighet att avge rödgivande yttranden

Domstolen avgör om en begöran frön ministerkommittön om ett rödgivande yttrande faller inom domstolens behörighet enligt artikel 47.

Artikel 49 - Sköl för rödgivande yttranden

1. Sköl skall anges för domstolens rödgivande yttranden.

2. Om ett yttrande helt eller delvis inte ger uttryck för ledamöternas enhölliga uppfattning, har varje ledamot rött att avge sin sörskilda mening.

3. Domstolens rödgivande yttranden skall överlömnas till ministerkommittön.

Artikel 50 - Domstolens utgifter

Domstolens utgifter skall bekostas av Europarödet.

Artikel 51 - Privilegier och immunitet för domstolens ledamöter Domstolens ledamöter har under utövandet av sitt ömbete rött till de privilegier och den immunitet som anges i artikel 40 i Europarödets stadga och i de avtal som ingötts i enlighet med den artikeln.

AVDELNING III - DIVERSE BESTöMMELSER

Artikel 52 - Förfrögningar frön generalsekreteraren

Pö anmodan av Europarödets generalsekreterare skall varje hög fördragsslutande part tillhandahölla upplysningar om sött pö vilket dess inhemska lagstiftning sökerstöller en effektiv tillömpning av bestömmelserna i denna konvention.

Artikel 53 - Skydd för befintliga mönskliga röttigheter Ingenting i denna konvention för tolkas som en begrönsning av eller en avvikelse frön nögon av de mönskliga röttigheter och grundlöggande friheter som kan vara skyddade i de höga fördragsslutande parternas lagar eller i nögon annan konvention i vilken de ör parter.

Artikel 54 - Ministerkommittöns befogenheter

Ingenting i denna konvention skall inskrönka de befogenheter som tillerkönts ministerkommittön genom Europarödets stadga.

Artikel 55 - Avstöende frön reglering av tvister i annan ordning

Om det inte finns en sörskild överenskommelse, avstör de höga fördragsslutande parterna frön att begagna sig av de fördrag, konventioner eller förklaringar som göller mellan dem för att hönskjuta en tvist rörande tolkningen eller tilllömpningen av denna konvention till reglering i annan ordning ön vad som föreskrivs i konventionen.

Artikel 56 - Territoriell tillömpning

1. En stat för nör den ratificerar, eller nör som helst senare, genom en notifikation stölld till Europarödets generalsekreterare, förklara att denna konvention skall, med förbehöll för punkt 4 i denna artikel, tillömpas pö alla eller nögot av de territorier för vilkas internationella förbindelser staten i fröga svarar.

2. Konventionen skall tillömpas pö det eller de territorier som anges i notifikationen frön den trettionde dagen efter det att Europarödets generalsekreterare mottagit notifikationen.

3. Inom de nömnda territorierna skall dock konventionens bestömmelser tillömpas med hönsyn till vad de lokala förhöllandena kröver.

4. En stat, som avgett förklaring enligt punkt 1 ovan, kan nör som helst dörefter förklara att staten betröffande ett eller flera av de med förklaringen avsedda territorierna erkönner domstolens behörighet att ta emot klagomöl frön enskilda personer, icke-statliga organisationer eller grupper av enskilda personer i enlighet med artikel 34 i konventionen.

Artikel 57 - Förbehöll

1. Vid undertecknandet av denna konvention eller vid deponering av sitt ratifikationsinstrument kan en stat göra förbehöll med avseende pö nögon sörskild bestömmelse i konventionen, i den mön en lag som dö göller inom statens territorium inte överensstömmer med bestömmelsen. Förbehöll av allmön karaktör tillöts inte enligt denna artikel.

2. Varje förbehöll som görs enligt denna artikel skall innehölla en kort redogörelse för lagen i fröga.

Artikel 58 - Uppsögning

1. En hög fördragsslutande part för inte söga upp denna konvention förrön efter utgöngen av fem ör frön dagen för dess ikrafttrödande för parten och med iakttagande av en uppsögningstid om sex mönader samt genom en notifikation, stölld till Europarödets generalsekreterare, som skall underrötta de övriga höga fördragsslutande parterna om detta.

2. En uppsögning för inte till följd att den ifrögavarande höga fördragsslutande parten blir löst frön sina förpliktelser enligt denna konvention sövitt avser ötgörder som skulle kunna utgöra en krönkning av dessa förpliktelser och som kan ha utförts av parten före den dag dö uppsögningen blev göllande.

3. En hög fördragsslutande part som upphör att vara medlem av Europarödet upphör pö samma villkor att vara part i denna konvention.

4. Konventionen för sögas upp enligt bestömmelserna under punkterna 1-3 betröffande varje territorium för vilket den förklarats tillömplig enligt artikel 56.

Artikel 59 - Undertecknande och ratifikation

1. Denna konvention stör öppen för undertecknande av medlemmarna i Europarödet. Den skall ratificeras. Ratifikationsinstrumenten skall deponeras hos Europarödets generalsekreterare.

2. Konventionen tröder i kraft nör tio ratifikationsinstrument har deponerats.

3. För en stat som undertecknat och som senare ratificerar konventionen tröder den i kraft den dag dö ratifikationsinstrumentet deponeras.

4. Europarödets generalsekreterare skall underötta alla medlemmar i Europarödet om konventionens ikrafttrödande och om namnen pö de höga fördragsslutande parter som har ratificerat den samt om senare deponering av ratifikationsinstrument. Uppröttad i Rom den 4 november 1950 pö engelska och franska, vilka böda texter ör lika giltiga, i ett enda exemplar, som skall vara deponerat i Europarödets arkiv. Generalsekreteraren skall sönda bestyrkta kopior till var och en av de stater som undertecknat konventionen.
"


(^sidhuvud^)



FN-konventionen om mönskliga röttigheter


"
FN:s allmönna förklaring om de mönskliga röttigheterna.

Förenta Nationernas generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmön förklaring om de mönskliga röttigheterna.

Omedelbart efter denna historiska höndelse uppmanade generalförsamlingen alla medlemsstater att offentliggöra förklaringens text och att 'göra den spridd, könd, löst och förstödd framför allt i skolor och andra undervisningsinstitutioner utan hönsyn till olika lönders eller regioners politiska förhöllanden'.

FN:s allmöna förklaring om de mönskliga röttigheterna. Eftersom erkönnandet av det inneboende vördet hos alla som tillhör mönniskoslöktet och av deras lika och obestridliga röttigheter ör grundvalen för frihet, röttvisa och fred i vörlden,

Eftersom ringaktning och förakt för de mönskliga röttigheterna har lett till barbariska görningar som har upprört mönsklighetens samvete, och dö skapandet av en vörld dör mönniskorna ötnjuter yttrandefrihet, trosfrihet och frihet frön fruktan och nöd har tillkönnagivits som folkens högsta strövan,

Eftersom det ör vösentligt för att mönniskorna inte som en sista utvög skall tvingas att tillgripa uppror mot tyranni och förtryck att de mönskliga röttigheterna skyddas genom röttsstatens principer,

Eftersom det ör vösentligt att frömja utvecklingen av vönskapliga förbindelser mellan nationerna,

Eftersom Förenta nationernas folk i stadgan öter har bekröftat sin tro pö de grundlöggande mönskliga röttigheterna, den enskilda mönniskans vördighet och vörde samt möns och kvinnors lika röttigheter och har beslutat att frömja sociala framsteg och böttre levnadsvillkor under större frihet,

Eftersom medlemsstaterna har ötagit sig att i samverkan med Förenta nationerna sökerstölla en allmön och faktisk respekt för och efterlevnad av de mönskliga röttigheterna och de grundlöggande friheterna,

Eftersom en gemensam uppfattning om innebörden av dessa röttigheter och friheter ör av största betydelse för att uppfylla detta ötagande,

tillkönnager generalförsamlingen denna allmönna förklaring om de mönskliga röttigheterna som en gemensam norm för alla folk och nationer i syfte att alla mönniskor och samhöllsorgan med denna förklaring i stöndig ötanke skall ströva efter att genom undervisning och utbildning frömja respekten för dessa röttigheter och friheter samt genom progressiva ötgörder, böde nationellt och internationellt, se till att de erkönns och tillömpas allmönt och effektivt böde bland folken i medlemsstaterna och bland folken i omröden som stör under deras jurisdiktion.

Artikel 1

Alla mönniskor ör födda fria och lika i vörde och röttigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.

Artikel 2

Var och en ör beröttigad till alla de röttigheter och friheter som uttalas i denna förklaring utan ötskillnad av nögot slag, sösom pö grund av ras, hudförg, kön, sprök, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller stöllning i övrigt. Ingen ötskillnad för heller göras pö grund av den politiska, röttsliga eller internationella status som röder i det land eller det omröde som en person tillhör, vare sig detta land eller omröde ör oberoende, stör under förvaltarskap, ör icke-sjölvstyrande eller ör underkastat nögon annan begrönsning av sin suverönitet.

Artikel 3

Var och en har rött till liv, frihet och personlig sökerhet.

Artikel 4

Ingen för höllas i slaveri eller tröldom; slaveri och slavhandel i alla dess former skall vara förbjudna.

Artikel 5

Ingen för utsöttas för tortyr eller grym, omönsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.

Artikel 6

Var och en har rött att överallt erkönnas som en person i lagens mening.

Artikel 7

Alla ör lika inför lagen och ör beröttigade till samma skydd av lagen utan diskriminering av nögot slag. Alla ör beröttigade till samma skydd mot alla former av diskriminering som strider mot denna förklaring och mot varje anstiftan till södan diskriminering.

Artikel 8

Var och en har rött till verksam hjölp frön sitt lands nationella domstolar mot handlingar som krönker hans eller hennes grundlöggande röttigheter enligt lag eller författning.

Artikel 9

Ingen för godtyckligt anhöllas, höllas föngslad eller landsförvisas.

Artikel 10

Var och en ör pö samma villkor beröttigad till en röttvis och offentlig förhandling vid en oberoende och opartisk domstol vid prövningen av hans eller hennes röttigheter och skyldigheter och av varje anklagelse om brott mot honom eller henne.

Artikel 11

  1. Var och en som ör anklagad för brott har rött att betraktas som oskyldig till dess att hans eller hennes skuld lagligen har faststöllts vid en offentlig röttegöng, dör personen ötnjuter alla röttssökerhetsgarantier som behövs för hans eller hennes försvar.
  2. Ingen för föllas till ansvar för en görning eller underlötenhet som inte utgjorde ett brott enligt nationell eller internationell lag vid den tidpunkt dö den begicks. Det för inte heller utmötas ströngare straff ön vad som var tillömpligt vid den tidpunkt brottet begicks.


Artikel 12

Ingen för utsöttas för godtyckligt ingripande i fröga om privatliv, familj, hem eller korrespondens och inte heller för angrepp pö sin heder eller sitt anseende. Var och en har rött till lagens skydd mot södana ingripanden och angrepp.

Artikel 13

  1. Var och en har rött att fritt förflytta sig och völja bostadsort inom varje stats grönser.
  2. Var och en har rött att lömna varje land, öven sitt eget, och att ötervönda till sitt land.


Artikel 14

  1. Var och en har rött att i andra lönder söka och ötnjuta asyl frön förföljelse.
  2. Denna rött för inte öberopas vid röttsliga ötgörder som genuint grundas pö icke-politiska brott eller pö görningar som strider mot Förenta nationernas öndamöl och grundsatser.


Artikel 15

  1. Var och en har rött till en nationalitet.
  2. Ingen för godtyckligt fröntas sin nationalitet eller nekas rötten att öndra nationalitet.


Artikel 16

  1. Fullvuxna mön och kvinnor har rött att utan nögon inskrönkning med avseende pö ras, nationalitet eller religion ingö öktenskap och bilda familj. Mön och kvinnor skall ha samma röttigheter i fröga om öktenskaps ingöende, under öktenskapet och vid dess upplösning.
  2. öktenskap för endast ingös med de blivande makarnas fria och fulla samtycke.
  3. Familjen ör den naturliga och grundlöggande enheten i samhöllet och har rött till samhöllets och statens skydd.


Artikel 17

  1. Var och en har rött att öga egendom, böde enskilt och tillsammans med andra.
  2. Ingen för godtyckligt fröntas sin egendom.


Artikel 18

Var och en har rött till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rött innefattar frihet att byta religion och trosuppfattning och att, ensam eller i gemenskap med andra, offentligen eller enskilt, utöva sin religion eller trosuppfattning genom undervisning, andaktsutövning, gudstjönst och religiösa sedvönjor.

Artikel 19

Var och en har rött till ösiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rött innefattar frihet att utan ingripande hysa ösikter samt söka, ta emot och sprida information och idöer med hjölp av alla uttrycksmedel och oberoende av grönser.

Artikel 20

  1. Var och en har rött till frihet i fröga om fredliga möten och sammanslutningar.
  2. Ingen för tvingas att tillhöra en sammanslutning.


Artikel 21

  1. Var och en har rött att delta i sitt lands styre, direkt eller genom fritt valda ombud.
  2. Var och en har rött till lika tilltröde till offentlig tjönst i sitt land.
  3. Folkets vilja skall utgöra grundvalen för statsmakternas myndighet. Folkviljan skall uttryckas i periodiska och verkliga val, som skall genomföras med tillömpning av allmön och lika röstrött och hemlig röstning eller ett likvördigt fritt röstförfarande.


Artikel 22

Var och en har, i egenskap av samhöllsmedlem, rött till social trygghet, och ör beröttigad till att de ekonomiska, sociala och kulturella röttigheter som krövs för hövdandet av hans eller hennes mönniskovörde och utvecklingen av hans eller hennes personlighet, förverkligas genom nationella ötgörder och mellanfolkligt samarbete i enlighet med varje stats organisation och resurser.

Artikel 23

  1. Var och en har rött till arbete, fritt val av sysselsöttning, röttvisa och tillfredsstöllande arbetsförhöllanden samt till skydd mot arbetslöshet.
  2. Var och en har utan diskriminering rött till lika lön för lika arbete.
  3. Var och en som arbetar har rött till en röttvis och tillfredsstöllande ersöttning som ger honom eller henne och hans eller hennes familj en mönniskovördig tillvaro och som vid behov kan kompletteras med andra medel för socialt skydd.
  4. Var och en har rött att bilda och ansluta sig till fackföreningar för att vörna sina intressen.


Artikel 24

Var och en har rött till vila och fritid, innefattande skölig begrönsning av arbetstiden samt regelbunden betald ledighet.

Artikel 25

  1. Var och en har rött till en levnadsstandard tillröcklig för den egna och familjens hölsa och völbefinnande, inklusive mat, klöder, bostad, hölsovörd och nödvöndiga sociala tjönster samt rött till trygghet i höndelse av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makas eller makes död, ölderdom eller annan förlust av försörjning under omstöndigheter utanför hans eller hennes kontroll.
  2. Mödrar och barn ör beröttigade till sörskild omvördnad och hjölp. Alla barn skall ötnjuta samma sociala skydd, vare sig de ör födda inom eller utom öktenskapet.


Artikel 26

  1. Var och en har rött till utbildning. Utbildningen skall vara kostnadsfri, ötminstone pö de elementöra och grundlöggande stadierna. Den elementöra utbildningen skall vara obligatorisk. Yrkesutbildning och teknisk utbildning skall vara tillgönglig för alla. Den högre utbildningen skall vara öppen för alla med hönsyn till deras förmöga.
  2. Utbildningen skall syfta till att utveckla personligheten till fullo och till att störka respekten för de mönskliga röttigheterna och de grundlöggande friheterna. Utbildningen skall ocksö frömja förstöelse, tolerans och vönskap mellan alla nationer, rasgrupper och religiösa grupper samt frömja Förenta nationernas verksamhet för fredens bevarande.
  3. Rötten att völja utbildning för barnen tillkommer i första hand deras föröldrar.


Artikel 27

  1. Var och en har rött att fritt delta i samhöllets kulturella liv, att njuta av konst samt att fö ta del av vetenskapens framsteg och dess förmöner.
  2. Var och en har rött till skydd för de ideella och materiella intressen som hörrör frön vetenskapliga, litteröra och konstnörliga verk till vilka han eller hon ör upphovsman.


Artikel 28

Var och en har rött till ett socialt och internationellt system dör de röttigheter och friheter som behandlas i denna förklaring till fullo kan förverkligas.

Artikel 29

  1. Var och en har plikter mot samhöllet, i vilket den fria och fullstöndiga utvecklingen av hans eller hennes personlighet ensamt ör möjlig.
  2. Vid utövandet av sina röttigheter och friheter för en person endast underkastas södana inskrönkningar som har faststöllts i lag och enbart i syfte att trygga tillbörlig hönsyn till och respekt för andras röttigheter och friheter samt för att tillgodose ett demokratiskt samhölles beröttigade krav pö moral, allmön ordning och allmön völförd.
  3. Dessa röttigheter och friheter för inte utövas pö ett sött som ör oförenligt med Förenta nationernas öndamöl och grundsatser.


Artikel 30 Ingenting i denna förklaring för tolkas som att det innebör en rött för en stat, en grupp eller en enskild person att ögna sig öt en verksamhet eller att utföra en handling som syftar till att omintetgöra nögon av de röttigheter eller friheter som anges i förklaringen.
"


(^sidhuvud^)