Mänskliga rättigheter


br>

Regeringsformen


"
Kung�relse (1974:152) om beslutad ny regeringsform
(...)

1 kap. Statsskickets grunder

(...)

9 � Domstolar samt f�rvaltningsmyndigheter och andra som fullg�r uppgifter inom den offentliga f�rvaltningen skall i sin verksamhet beakta allas likhet inf�r lagen samt iakttaga saklighet och opartiskhet. Lag (1976:871).

(...)

2 kap. Grundl�ggande fri- och r�ttigheter

(...)

16 � Lag eller annan f�reskrift f�r ej inneb�ra att n�gon medborgare missgynnas p� grund av sitt k�n, om ej f�reskriften utg�r led i str�vanden att �stadkomma j�mst�lldhet mellan m�n och kvinnor eller avser v�rnplikt eller motsvarande tj�nsteplikt. Lag (1976:871).
"


(^sidhuvud^)



Europakonventionen om m�nskliga r�ttigheter


"
Europeiska konventionen om skydd f�r de m�nskliga r�ttigheterna och de grundl�ggande friheterna

Undertecknade regeringar, som �r medlemmar av Europar�det,

som beaktar den allm�nna f�rklaring om de m�nskliga r�ttigheterna som antagits av F�renta nationernas generalf�rsamling den 10 december 1948,

som beaktar att denna f�rklaring syftar till att trygga ett universellt och verksamt erk�nnande och iakttagande av de r�ttigheter som d�r angetts,

som beaktar att Europar�dets syfte �r att uppn� en fastare enhet mellan dess medlemmar och att ett av medlen att fullf�lja detta syfte �r att bevara och utveckla de m�nskliga r�ttigheterna och de grundl�ggande friheterna,

som bekr�ftar sin djupa tro p� de grundl�ggande friheterna som utg�r sj�lva grundvalen f�r r�ttvisa och fred i v�rlden och som b�st bevaras, � ena sidan, genom verklig politisk demokrati samt, � den andra, genom en gemensam grundsyn p� och respekt f�r de m�nskliga r�ttigheterna, p� vilka de f�rlitar sig,

samt s�som regeringar i europeiska stater vilka besj�las av samma anda och �ger ett gemensamt arv i sina politiska traditioner, sina ideal, sin frihet och sin grundl�ggande r�ttsuppfattning och �r beslutna att vidta de f�rsta �tg�rderna �gnade att �stadkomma en kollektiv garanti f�r vissa av de r�ttigheter som angetts i den allm�nna f�rklaringen,

har kommit �verens om f�ljande.

Artikel 1 � Skyldighet att respektera de m�nskliga r�ttigheterna

De h�ga f�rdragsslutande parterna skall garantera var och en, som befinner sig under deras jurisdiktion, de fri- och r�ttigheter som anges i avdelning I i denna konvention.

AVDELNING I - R�TTIGHETER OCH FRIHETER

Artikel 2 - R�tt till livet

1. Envars r�tt till livet skall skyddas genom lag. Ingen skall avsiktligen ber�vas livet utom f�r att verkst�lla domstols dom i de fall d� han d�mts f�r brott som enligt lag �r belagt med s�dant straff.

2. Ingen skall anses ha ber�vats livet i strid med denna artikel, n�r detta �r en f�ljd av v�ld som var absolut n�dv�ndigt

a) f�r att f�rsvara n�gon mot olaglig v�ldsg�rning,

b) f�r att verkst�lla en laglig arrestering eller f�r att hindra n�gon som lagligen �r ber�vad friheten att undkomma,

c) f�r att i laglig ordning st�vja upplopp eller uppror.

Artikel 3 - F�rbud mot tortyr

Ingen f�r uts�ttas f�r tortyr eller om�nsklig eller f�rnedrande behandling eller bestraffning.

Artikel 4 - F�rbud mot slaveri och tv�ngsarbete

1. Ingen f�r h�llas i slaveri eller tr�ldom.

2. Ingen f�r tvingas att utf�ra tv�ngsarbete eller annat p�tvingat arbete.

3. Med "tv�ngsarbete eller annat p�tvingat arbete" enligt denna artikel f�rst�s inte

a) arbete som vanligtvis utkr�vs av den som �r frihetsber�vad i enlighet med best�mmelserna i artikel 5 i denna konvention eller som �r villkorligt frigiven fr�n s�dant frihetsber�vande,

b) tj�nstg�ring av milit�r art eller, i l�nder d�r samvetsbet�nkligheter mot s�dan tj�nstg�ring beaktas, tj�nstg�ring som i dessa fall utkr�vs i st�llet f�r milit�r v�rnpliktstj�nstg�ring,

c) tj�nstg�ring som utkr�vs n�r n�dl�ge eller olycka hotar samh�llets existens eller v�lf�rd, d) arbete eller tj�nstg�ring som ing�r i de normala medborgerliga skyldigheterna.

Artikel 5 - R�tt till frihet och s�kerhet

1. Var och en har r�tt till frihet och personlig s�kerhet.

Ingen f�r ber�vas friheten utom i f�ljande fall och i den ordning som lagen f�reskriver

a) n�r n�gon �r lagligen ber�vad friheten efter f�llande dom av beh�rig domstol,

b) n�r n�gon �r lagligen arresterad eller p� annat s�tt ber�vad friheten, antingen d�rf�r att han underl�tit att uppfylla en domstols lagligen meddelade f�rel�ggande eller i syfte att s�kerst�lla ett fullg�rande av n�gon i lag f�reskriven skyldighet,

c) n�r n�gon �r lagligen arresterad eller p� annat s�tt ber�vad friheten f�r att st�llas inf�r beh�rig r�ttslig myndighet s�som sk�ligen misst�nkt f�r att ha beg�tt ett brott, eller n�r det sk�ligen anses n�v�ndigt att hindra honom fr�n att beg� ett brott eller att undkomma efter att ha gjort detta,

d) n�r en under�rig genom ett lagligen meddelat beslut �r ber�vad friheten f�r att underg� skyddsuppfostran eller f�r att inst�llas inf�r beh�rig r�ttslig myndighet,

e) n�r n�gon �r lagligen ber�vad friheten f�r att f�rhindra spridning av smittosam sjukdom eller d�rf�r att han �r psykiskt sjuk, alkoholmissbrukare, missbrukare av droger eller l�sdrivare,

f) n�r n�gon �r lagligen arresterad eller p� annat s�tt ber�vad friheten f�r att f�rhindra att han obeh�rigen reser in i landet eller som ett led i ett f�rfarande som r�r hans utvisning eller utl�mning.

2. Var och en som arresteras skall utan dr�jsm�l och p� ett spr�k som han f�rst�r underr�ttas om sk�len f�r �tg�rden och om varje anklagelse mot honom.

3. Var och en som �r arresterad eller p� annat s�tt ber�vad friheten i enlighet med vad som sagts under punkt 1.c skall utan dr�jsm�l st�llas inf�r domare eller annan �mbetsman, som enligt lag f�r fullg�ra d�mande uppgifter, och skall vara ber�ttigad till r�tteg�ng inom sk�lig tid eller till frigivning i avvaktan p� r�tteg�ng. F�r frigivning f�r kr�vas att garantier st�lls f�r att den som friges inst�ller sig till r�tteg�ngen.

4. Var och en som ber�vas friheten genom arrestering eller p� annat s�tt skall ha r�tt att p�fordra att domstol snabbt pr�var lagligheten av frihetsber�vandet och beslutar att frige honom, om frihetsber�vandet inte �r lagligt.

5. Var och en som arresterats eller p� annat vis ber�vats friheten i strid med best�mmelserna i denna artikel skall ha r�tt till skadest�nd.

Artikel 6 - R�tt till en r�ttvis r�tteg�ng

1. Var och en skall, vid pr�vningen av hans civila r�ttigheter och skyldigheter eller av en anklagelse mot honom f�r brott, vara ber�ttigad till en r�ttvis och offentlig f�rhandling inom sk�lig tid och inf�r en oavh�ngig och opartisk domstol, som uppr�ttats enligt lag. Domen skall avkunnas offentligt, men pressen och allm�nheten f�r utest�ngas fr�n f�rhandlingen eller en del d�rav av h�nsyn till den allm�nna moralen, den allm�nna ordningen eller den nationella s�kerheten i ett demokratiskt samh�lle, eller d� minder�rigas intressen eller skyddet f�r parternas privatliv s� kr�ver eller, i den m�n domstolen finner det str�ngt n�dv�ndigt, under s�rskilda omst�ndigheter n�r offentlighet skulle skada r�ttvisans intresse.

2. Var och en som blivit anklagad f�r brott skall betraktas som oskyldig till dess hans skuld lagligen fastst�llts.

3. Var och en som blivit anklagad f�r brott har f�ljande minimir�ttigheter

a) att utan dr�jsm�l, p� ett spr�k som han f�rst�r och i detalj, underr�ttas om inneb�rden av och grunden f�r anklagelsen mot honom,

b) att f� tillr�cklig tid och m�jlighet att f�rbereda sitt f�rsvar,

c) att f�rsvara sig personligen eller genom r�tteg�ngsbitr�de som han sj�lv utsett eller att, n�r han saknar tillr�ckliga medel f�r att betala ett r�tteg�ngsbitr�de, erh�lla ett s�dant utan kostnad, om r�ttvisans intresse s� fordrar,

d) att f�rh�ra eller l�ta f�rh�ra vittnen som �beropas mot honom samt att sj�lv f� vittnen inkallade och f�rh�rda under samma f�rh�llanden som vittnen �beropade mot honom,

e) att utan kostnad bist�s av tolk, om han inte f�rst�r eller talar det spr�k som begagnas i domstolen.

Artikel 7 - Inget straff utan lag

1. Ingen f�r f�llas till ansvar f�r n�gon g�rning eller underl�tenhet som vid den tidpunkt d� den begicks inte utgjorde ett brott enligt nationell eller internationell r�tt. Inte heller f�r ett str�ngare straff utm�tas �n som var till�mpligt vid den tidpunkt d� brottet begicks.

2. Denna artikel skall inte hindra lagf�ring och bestraffning av den som gjort sig skyldig till en handling eller underl�tenhet som d� den begicks var brottslig enligt de allm�nna r�ttsprinciper som erk�nns av civiliserade stater.

Artikel 8 - R�tt till skydd f�r privat- och familjeliv

1. Var och en har r�tt till respekt f�r sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens.

2. Offentlig myndighet f�r inte inskr�nka �tnjutande av denna r�ttighet annat �n med st�d av lag och om det i ett demokratiskt samh�lle �r n�dv�ndigt med h�nsyn till statens s�kerhet, den allm�nna s�kerheten, landets ekonomiska v�lst�nd eller till f�rebyggande av oordning eller brott eller till skydd f�r h�lsa eller moral eller f�r andra personers fri- och r�ttigheter.

Artikel 9 - Tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet

1. Var och en har r�tt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet; denna r�tt innefattar frihet att byta religion eller tro och frihet att ensam eller i gemenskap med andra, offentligt eller enskilt, ut�va sin religion eller tro genom gudstj�nst, undervisning, sedv�njor och ritualer.

2. Friheten att ut�va sin religion eller tro f�r endast underkastas s�dana inskr�nkningar som �r f�reskrivna i lag och som i ett demokratiskt samh�lle �r n�dv�ndiga med h�nsyn till den allm�nna s�kerheten eller till skydd f�r allm�n ordning, h�lsa eller moral eller till skydd f�r andra personers fri- och r�ttigheter.

Artikel 10 - Yttrandefrihet

1. Var och en har r�tt till yttrandefrihet. Denna r�tt innefattar �siktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gr�nser. Denna artikel hindrar inte en stat att kr�va tillst�nd f�r radio-, televisions- eller biograff�retag.

2. Eftersom ut�vandet av de n�mnda friheterna medf�r ansvar och skyldigheter, f�r det underkastas s�dana formf�reskrifter, villkor, inskr�nkningar eller straffp�f�ljder som �r f�reskrivna i lag och som i ett demokratiskt samh�lle �r n�dv�ndiga med h�nsyn till statens s�kerhet, till den territoriella integriteten eller den allm�nna s�kerheten, till f�rebyggande av oordning eller brott, till skydd f�r h�lsa eller moral eller f�r annans goda namn och rykte eller r�ttigheter, f�r att f�rhindra att f�rtroliga underr�ttelser sprids eller f�r att uppr�tth�lla domstolars auktoritet och opartiskhet.

Artikel 11 - Frihet att delta i sammankomster och f�reningsfrihet

1. Var och en har r�tt till frihet att delta i fredliga sammankomster samt till f�reningsfrihet, inbegripet r�tten att bilda och ansluta sig till fackf�reningar f�r att skydda sina intressen.

2. Ut�vandet av dessa r�ttigheter f�r inte underkastas andra inskr�nkningar �n s�dana som �r f�reskrivna i lag och som i ett demokratiskt samh�lle �r n�dv�ndiga med h�nsyn till statens s�kerhet eller den allm�nna s�kerheten, till f�rebyggande av oordning eller brott, till skydd f�r h�lsa eller moral eller till skydd f�r andra personers fri- och r�ttigheter. Denna artikel hindrar inte att det f�r medlemmar av de v�pnade styrkorna, polisen eller den statliga f�rvaltningen g�rs lagliga inskr�nkningar i ut�vandet av de n�mnda r�ttigheterna.

Artikel 12 - R�tt att ing� �ktenskap

Giftasvuxna m�n och kvinnor har r�tt att ing� �ktenskap och bilda familj i enlighet med de nationella lagar som reglerar ut�vandet av denna r�ttighet.

Artikel 13 - R�tt till ett effektivt r�ttsmedel

Var och en, vars i denna konvention angivna fri- och r�ttigheter kr�nkts, skall ha tillg�ng till ett effektivt r�ttsmedel inf�r en nationell myndighet och detta �ven om kr�nkningen f�r�vats av n�gon under ut�vning av offentlig myndighet.

Artikel 14 - F�rbud mot diskriminering

�tnjutandet av de fri- och r�ttigheter som anges i denna konvention skall s�kerst�llas utan n�gon �tskillnad s�som p� grund av k�n, ras, hudf�rg, spr�k, religion, politisk eller annan �sk�dning, nationellt eller socialt ursprung, tillh�righet till nationell minoritet, f�rm�genhet, b�rd eller st�llning i �vrigt.

Artikel 15 - Avvikelse fr�n konventionsf�rpliktelse vid n�dl�ge 1. Under krig eller i annat allm�nt n�dl�ge som hotar nationens existens f�r en h�g f�rdragsslutande part vidta �tg�rder som inneb�r avvikelser fr�n dess skyldigheter enligt denna konvention i den utstr�ckning som det �r oundg�ngligen n�dv�ndigt med h�nsyn till situationens krav, under f�ruts�ttning att dessa �tg�rder inte strider mot landets �vriga f�rpliktelser enligt den internationella r�tten.

2. Inga inskr�nkningar f�r med st�d av denna best�mmelse g�ras i artikel 2, utom i fr�ga om d�dsfall till f�ljd av lagliga krigshandlingar, eller i artiklarna 3, 4 (punkten 1) och 7.

3. En h�g f�rdragsslutande part som begagnar sig av r�tten att g�ra avvikelse fr�n denna konvention skall h�lla Europar�dets generalsekreterare fullt underr�ttad om de �tg�rder som vidtagits i s�dant h�nseende och om sk�len f�r dessa. Den h�ga f�rdragsslutande parten skall ocks� underr�tta Europar�dets generalsekreterare om n�r dessa �tg�rder har upph�rt att g�lla och konventionens best�mmelser �ter blivit fullt till�mpliga.

Artikel 16 - Inskr�nkningar i utl�nningars politiska verksamhet

Ingenting i artiklarna 10, 11 och 14 f�r anses hindra de h�ga f�rdragsslutande parterna fr�n att inf�ra inskr�nkningar i utl�nningars politiska verksamhet.

Artikel 17 - F�rbud mot missbruk av r�ttigheter

Ingenting i denna konvention f�r tolkas s� att det medf�r en r�tt f�r n�gon stat, grupp eller person att bedriva verksamhet eller utf�ra handling som syftar till att utpl�na n�gon av de fri- och r�ttigheter som angetts i konventionen eller till att inskr�nka dem i st�rre utstr�ckning �n vad som medgetts d�r.

Artikel 18 - Begr�nsning av anv�ndningen av inskr�nkningar i r�ttigheter

De inskr�nkningar som medgetts enligt denna konvention betr�ffande de d�r upptagna fri- och r�ttigheterna f�r inte till�mpas annat �n i de syften f�r vilka de medgetts.

AVDELNING II - EUROPEISKA DOMSTOLEN F�R DE M�NSKLIGA R�TTIGHETERNA

Artikel 19 - Uppr�ttande av domstolen

F�r att s�kerst�lla att de f�rpliktelser fullg�rs som de h�ga f�rdragsslutande parterna �tagit sig genom konventionen och protokollen till denna skall en europeisk domstol f�r de m�nskliga r�ttigheterna uppr�ttas, nedan kallad "domstolen". Den skall verka p� permanent grundval.

Artikel 20 - Antal ledam�ter

Domstolen skall best� av lika m�nga ledam�ter som h�ga f�rdragsslutande parter.

Artikel 21 - Villkor f�r �mbetet

1. Domstolens ledam�ter skall vara moraliskt of�rvitliga och skall antingen uppfylla de villkor som erfordras f�r utn�mning till h�gre domarebefattningar eller vara r�ttsl�rda med erk�nd kompetens.

2. Ledam�terna skall tj�nstg�ra i sin personliga egenskap.

3. Under sin mandattid f�r ledam�terna inte �ta sig uppdrag som �r of�renliga med deras oavh�ngighet och opartiskhet eller med de krav som ett heltids�mbete st�ller; alla fr�gor som r�r till�mpningen av denna punkt skall avg�ras av domstolen.

Artikel 22 - Val av ledam�ter

1. Domstolens ledam�ter v�ljs, en f�r varje h�g f�rdragsslutande part, av den parlamentariska f�rsamlingen med en majoritet av antalet avgivna r�ster och fr�n en lista �ver tre kandidater som nominerats av den h�ga f�rdragsslutande parten.

2. Samma ordning skall iakttas vid utn�mning av nya ledam�ter av domstolen om nya h�ga f�rdragsslutande parter ansluter sig och n�r ledigblivna platser skall bes�ttas.

Artikel 23 - Mandattid

1. Domstolens ledam�ter v�ljs f�r en tid av sex �r. De f�r omv�ljas. Mandatet f�r h�lften av de ledam�ter som valts vid det f�rsta valet skall dock upph�ra efter tre �r.

2. De ledam�ter, vilkas mandattid skall upph�ra efter den inledande tre�rsperioden, skall utses genom lottdragning av Europar�dets generalsekreterare omedelbart efter deras val.

3. I syfte att s�kerst�lla att s�vitt m�jligt halva antalet ledam�ter f�rnyas vart tredje �r, f�r den parlamentariska f�rsamlingen, innan ett senare val genomf�rs, besluta att mandattiden f�r en eller flera av de ledam�ter som skall v�ljas skall omfatta en annan period �n sex �r; dock f�r denna period inte �verstiga nio �r och inte understiga tre �r.

4. I s�dana fall d�r fr�ga �r om mer �n en mandattid och den parlamentariska f�rsamlingen till�mpar f�reg�ende punkt, skall f�rdelningen av mandattider verkst�llas genom lottdragning av Europar�dets generalsekreterare omedelbart efter det att valet �gt rum.

5. En ledamot av domstolen, som utsetts att eftertr�da en ledamot vars mandattid inte g�tt ut, skall inneha uppdraget under �terstoden av f�retr�darens mandattid.

6. Ledam�ternas mandattid skall upph�ra n�r de uppn�r 70 �rs �lder.

7. Ledam�terna innehar sitt uppdrag till dess att de blir ersatta. De skall dock fullf�lja handl�ggningen av s�dana m�l som redan p�b�rjats.

Artikel 24 - Entledigande

En domstolsledamot f�r inte entledigas fr�n sitt �mbete om inte de andra ledam�terna med tv� tredjedels majoritet beslutar att han inte l�ngre uppfyller de villkor som uppst�llts.

Artikel 25 - Kansli och f�redragande jurister

Domstolen skall ha ett kansli vars uppgifter och organisation skall fastst�llas i domstolens arbetsordning. Domstolen skall bitr�das av jurister som f�redragande.

Artikel 26 - Domstolen i plenum

Domstolen i plenum skall

a) v�lja ordf�rande och en eller tv� vice ordf�rande f�r en tre�rsperiod; de f�r omv�ljas,

b) inr�tta kamrar f�r en best�md tid,

c) v�lja ordf�rande till domstolens kamrar; de f�r omv�ljas,

d) utf�rda arbets- och r�tteg�ngsordning f�r domstolen och

e) v�lja kanslichef samt en eller flera st�llf�retr�dare.

Artikel 27 - Kommitt�er, kamrar och stor sammans�ttning ("Grand Chamber")

1. Domstolen skall vid handl�ggningen av m�l som h�nskjutits till den sammantr�da i kommitt�er sammansatta av tre ledam�ter, i kamrar sammansatta av sju ledam�ter och i stor sammans�ttning med sjutton ledam�ter. Domstolens kamrar skall tills�tta kommitt�er f�r en best�md tid.

2. Den ledamot som valts f�r den stat som �r part i ett m�l eller, om det inte finns n�gon s�dan eller om denne inte kan delta, en person som staten utser, skall sitta med som sj�lvskriven ledamot i kammaren och vid pr�vning av m�l i stor sammans�ttning.

3. Domstolen i stor sammans�ttning skall �ven innefatta domstolens ordf�rande, vice ordf�rande, ordf�rande i kamrarna och andra ledam�ter som valts enligt domstolens arbetsordning. N�r ett m�l h�nskjutits till domstolen i stor sammans�ttning enligt artikel 43, f�r ingen ledamot fr�n den kammare som meddelat domen delta, med undantag av kammarens ordf�rande och den ledamot som satt som domare f�r den stat som var part i m�let.

Artikel 28 - Beslut av kommitt�er om avvisande av klagom�l

En kommitt� f�r enh�lligt avvisa eller avskriva ett enskilt klagom�l enligt artikel 34 om ett s�dant beslut kan fattas utan ytterligare pr�vning. Beslutet �r slutgiltigt.

Artikel 29 - Beslut av kamrar om upptagande av klagom�l till pr�vning samt avg�randen i sak

1. Om inget beslut har fattats enligt artikel 28, skall en kammare besluta om att ta upp enskilda klagom�l enligt artikel 34 till pr�vning och i s�dant fall avg�ra m�let i sak.

2. En kammare skall besluta om att ta upp mellanstatliga klagom�l enligt artikel 33 till pr�vning och i s�dant fall avg�ra m�let i sak.

3. Beslut om att ta upp ett klagom�l till pr�vning skall fattas s�rskilt om inte domstolen i undantagsfall beslutar annat.

Artikel 30 - H�nskjutande till domstolen i stor sammans�ttning
br> Om ett p�g�ende m�l i en kammare ger upphov till en allvarlig fr�ga som r�r tolkningen av konventionen eller protokollen till denna eller om avg�randet av en fr�ga i en kammare kan leda till ett resultat som strider mot en tidigare dom av domstolen, f�r kammaren n�r som helst, innan den meddelar sin dom, h�nskjuta m�let till domstolen i stor sammans�ttning, om inte n�gon av parterna i m�let mots�tter sig detta.

Artikel 31 - Beh�righet f�r domstolen i stor sammans�ttning

I stor sammans�ttning skall domstolen

a) avg�ra klagom�l som anf�rts enligt artikel 33 eller artikel 34 n�r en kammare har h�nskjutit m�let enligt artikel 30 eller n�r m�let har h�nskjutits till den enligt artikel 43 och

b) behandla framst�llningar om r�dgivande yttranden enligt artikel 47.

Artikel 32 - Domstolens beh�righet

1. Domstolen �r beh�rig i alla fr�gor som r�r tolkningen och till�mpningen av konventionen och protokollen till denna vilka h�nskjuts till den enligt artiklarna 33, 34 och 47.

2. Om en tvist uppkommer r�rande domstolens beh�righet, skall domstolen avg�ra fr�gan.

Artikel 33 - Mellanstatliga m�l

En h�g f�rdragsslutande part f�r till domstolen h�nskjuta ett p�st�ende om brott mot best�mmelserna i konventionen och i protokollen till denna beg�nget av en annan h�g f�rdragsslutande part.

Artikel 34 - Enskilda klagom�l

Domstolen f�r ta emot klagom�l fr�n enskilda personer, ickestatliga organisationer eller grupper av enskilda personer, som p�st�r sig av n�gon av de h�ga f�rdragsslutande parterna ha utsatts f�r en kr�nkning av n�gon av de i konventionen eller i protokollen till denna angivna r�ttigheterna. De h�ga f�rdragsslutande parterna f�rbinder sig att inte p� n�got s�tt f�rhindra ett effektivt ut�vande av denna klagor�tt.

Artikel 35 - Villkor f�r upptagande av m�l till pr�vning

1. Ett m�l f�r anh�ngigg�ras hos domstolen f�rst n�r alla nationella r�ttsmedel har utt�mts Artikel 1 - Skyldighet att respektera de m�nskliga r�ttigheterna i enlighet med den internationella r�ttens allm�nt erk�nda regler, och senast sex m�nader fr�n den dag d� det slutgiltiga beslutet meddelades.

2. Domstolen f�r inte ta upp ett enskilt klagom�l enligt artikel 34 till behandling som

a) �r anonymt eller

b) v�sentligen innefattar samma omst�ndigheter som redan pr�vats av domstolen eller redan h�nskjutits till internationell unders�kning eller reglering i annan form och som inte inneh�ller nya relevanta upplysningar.

3. Domstolen skall avvisa varje enskilt klagom�l enligt artikel 34, som domstolen anser vara of�renligt med best�mmelserna i denna konvention och i protokollen till denna, eller uppenbart ogrundat eller utg�ra ett missbruk av r�tten att klaga.

4. Domstolen skall avvisa varje klagom�l som den inte anser sig beh�rig att pr�va enligt denna artikel. Den f�r g�ra detta p� vilket stadium som helst av f�rfarandet.

Artikel 36 - Intervention av tredje part

1. I alla m�l inf�r en kammare eller inf�r domstolen i stor sammans�ttning skall en h�g f�rdragsslutande part, vars medborgare �r klagande, ha r�tt att avge skriftliga yttranden och att delta i f�rhandlingarna.

2. Domstolens ordf�rande f�r f�r att tillgodose intresset av en god r�ttskipning inbjuda varje h�g f�rdragsslutande part, som inte �r part i f�rfarandet, eller varje annan person som ber�rs �n klaganden, att avge skriftliga yttranden eller delta i f�rhandlingarna.

Artikel 37 - Avskrivning av klagom�l

1. Domstolen f�r p� varje stadium av f�rfarandet besluta att avskriva ett m�l om de faktiska omst�ndigheterna leder till slutsatsen att

a) klaganden inte har f�r avsikt att fullf�lja sitt klagom�l eller

b) fr�gan har l�sts eller

c) det av n�gon annan av domstolen konstaterad anledning inte l�ngre �r befogat att forts�tta pr�vningen av klagom�let. Domstolen skall dock forts�tta pr�vningen av klagom�let om respekten f�r de m�nskliga r�ttigheterna, s�dana de definierats i denna konvention och i protokollen till denna, s� kr�ver.

2. Domstolen f�r besluta att �teruppta ett klagom�l till behandling om den anser att omst�ndigheterna f�ranleder en s�dan �tg�rd.

Artikel 38 - Pr�vning av m�let och f�rlikning

1. Om klagom�let tas upp till behandling, skall domstolen

a) fullf�lja pr�vningen av m�let tillsammans med parternas f�retr�dare och vid behov g�ra en utredning; de ber�rda staterna skall p� alla s�tt underl�tta att utredningen kan genomf�ras effektivt,

b) st�lla sig till parternas f�rfogande i syfte att n� en f�rlikning grundad p� respekten f�r de m�nskliga r�ttigheterna, s�dana de definierats i denna konvention och i protokollen till denna.

2. Handl�ggningen enligt punkt 1.b skall vara konfidentiell.

Artikel 39 - F�rlikning

Om en f�rlikning uppn�s, skall domstolen avskriva m�let genom ett beslut som endast skall uppta en kortfattad redog�relse f�r de faktiska omst�ndigheterna och f�r den l�sning som n�tts.

Artikel 40 - Offentliga f�rhandlingar och tillg�ng till handlingar

1. F�rhandlingar skall vara offentliga om inte domstolen i undantagsfall beslutar annat.

2. Handlingar som givits in till kanslichefen skall vara tillg�ngliga f�r allm�nheten om inte domstolens ordf�rande beslutar annat.

Artikel 41 - Sk�lig gottg�relse

Om domstolen finner att ett brott mot konventionen eller protokollen till denna �gt rum och om den ber�rda h�ga f�rdragsslutande partens nationella r�tt endast till en del medger att gottg�relse l�mnas, skall domstolen, om s� anses n�dv�ndigt, tillerk�nna den f�rf�rdelade parten sk�lig gottg�relse.

Artikel 42 - Kamrarnas domar

Kamrarnas domar skall bli slutgiltiga i enlighet med best�mmelserna i artikel 44, punkt 2.

Artikel 43 - H�nskjutande till domstolen i stor sammans�ttning

1. Var och en av parterna i m�let f�r inom en period av tre m�nader fr�n den dag d� kammaren meddelat dom i undantagsfall beg�ra att m�let skall h�nskjutas till domstolen i stor sammans�ttning.

2. En s�rskild avdelning med fem ledam�ter av domstolen i stor sammans�ttning skall bevilja en s�dan beg�ran om m�let ger upphov till en allvarlig fr�ga som r�r tolkningen eller till�mpningen av konventionen eller protokollen till denna eller r�r en allvarlig fr�ga av stor allm�n betydelse.

3. Om avdelningen beviljar beg�ran, skall domstolen i stor sammans�ttning avg�ra m�let genom dom.

Artikel 44 - Slutliga domar

1. Dom som meddelas av domstolen i stor sammans�ttning �r slutgiltig.

2. Dom som meddelas av en kammare blir slutgiltig

a) n�r parterna f�rklarar att de inte kommer att beg�ra att m�let h�nskjuts till domstolen i stor sammans�ttning eller

b) tre m�nader efter den dag d� domen meddelades, om h�nskjutande till domstolen i stor sammans�ttning inte har beg�rts eller

c) n�r panelen i domstolen i stor sammans�ttning avsl�r en beg�ran om h�nskjutande enligt artikel 43.

3. Den slutgiltiga domen skall offentligg�ras.

Artikel 45 - Sk�l f�r domar och beslut

1. Sk�l skall anges f�r domar samt f�r beslut om att uppta ett m�l till pr�vning eller avvisa det.

2. Om en dom helt eller delvis inte ger uttryck f�r ledam�ternas enh�lliga uppfattning, har varje ledamot r�tt att avge sin s�rskilda mening.

Artikel 46 - Bindande kraft och verkst�llighet av domar

1. De h�ga f�rdragsslutande parterna f�rbinder sig att r�tta sig efter domstolens slutgiltiga dom i varje m�l d�r de �r parter.

2. Domstolens slutgiltiga dom skall �verl�mnas till ministerkommitt�n, som skall �vervaka dess verkst�llande.

Artikel 47 - R�dgivande yttranden

1. P� beg�ran av ministerkommitt�n f�r domstolen avge r�dgivande yttranden i r�ttsfr�gor avseende tolkningen av konventionen och protokollen till denna.

2. Dessa yttranden f�r inte avse fr�gor om inneh�llet i eller omfattningen av de r�ttigheter och friheter som upptagits i avdelning I i konventionen och i protokollen till denna och inte heller n�gon annan fr�ga till vilken domstolen eller ministerkommitt�n kan ha att ta st�llning till f�ljd av ett s�dant f�rfarande som kan komma att inledas enligt konventionen.

3. Ministerkommitt�ns beslut att beg�ra ett r�dgivande yttrande av domstolen fattas med en majoritet av de ledam�ter som �r ber�ttigade att sitta med i kommitt�n.

Artikel 48 - Domstolens beh�righet att avge r�dgivande yttranden

Domstolen avg�r om en beg�ran fr�n ministerkommitt�n om ett r�dgivande yttrande faller inom domstolens beh�righet enligt artikel 47.

Artikel 49 - Sk�l f�r r�dgivande yttranden

1. Sk�l skall anges f�r domstolens r�dgivande yttranden.

2. Om ett yttrande helt eller delvis inte ger uttryck f�r ledam�ternas enh�lliga uppfattning, har varje ledamot r�tt att avge sin s�rskilda mening.

3. Domstolens r�dgivande yttranden skall �verl�mnas till ministerkommitt�n.

Artikel 50 - Domstolens utgifter

Domstolens utgifter skall bekostas av Europar�det.

Artikel 51 - Privilegier och immunitet f�r domstolens ledam�ter Domstolens ledam�ter har under ut�vandet av sitt �mbete r�tt till de privilegier och den immunitet som anges i artikel 40 i Europar�dets stadga och i de avtal som ing�tts i enlighet med den artikeln.

AVDELNING III - DIVERSE BEST�MMELSER

Artikel 52 - F�rfr�gningar fr�n generalsekreteraren

P� anmodan av Europar�dets generalsekreterare skall varje h�g f�rdragsslutande part tillhandah�lla upplysningar om s�tt p� vilket dess inhemska lagstiftning s�kerst�ller en effektiv till�mpning av best�mmelserna i denna konvention.

Artikel 53 - Skydd f�r befintliga m�nskliga r�ttigheter Ingenting i denna konvention f�r tolkas som en begr�nsning av eller en avvikelse fr�n n�gon av de m�nskliga r�ttigheter och grundl�ggande friheter som kan vara skyddade i de h�ga f�rdragsslutande parternas lagar eller i n�gon annan konvention i vilken de �r parter.

Artikel 54 - Ministerkommitt�ns befogenheter

Ingenting i denna konvention skall inskr�nka de befogenheter som tillerk�nts ministerkommitt�n genom Europar�dets stadga.

Artikel 55 - Avst�ende fr�n reglering av tvister i annan ordning

Om det inte finns en s�rskild �verenskommelse, avst�r de h�ga f�rdragsslutande parterna fr�n att begagna sig av de f�rdrag, konventioner eller f�rklaringar som g�ller mellan dem f�r att h�nskjuta en tvist r�rande tolkningen eller tilll�mpningen av denna konvention till reglering i annan ordning �n vad som f�reskrivs i konventionen.

Artikel 56 - Territoriell till�mpning

1. En stat f�r n�r den ratificerar, eller n�r som helst senare, genom en notifikation st�lld till Europar�dets generalsekreterare, f�rklara att denna konvention skall, med f�rbeh�ll f�r punkt 4 i denna artikel, till�mpas p� alla eller n�got av de territorier f�r vilkas internationella f�rbindelser staten i fr�ga svarar.

2. Konventionen skall till�mpas p� det eller de territorier som anges i notifikationen fr�n den trettionde dagen efter det att Europar�dets generalsekreterare mottagit notifikationen.

3. Inom de n�mnda territorierna skall dock konventionens best�mmelser till�mpas med h�nsyn till vad de lokala f�rh�llandena kr�ver.

4. En stat, som avgett f�rklaring enligt punkt 1 ovan, kan n�r som helst d�refter f�rklara att staten betr�ffande ett eller flera av de med f�rklaringen avsedda territorierna erk�nner domstolens beh�righet att ta emot klagom�l fr�n enskilda personer, icke-statliga organisationer eller grupper av enskilda personer i enlighet med artikel 34 i konventionen.

Artikel 57 - F�rbeh�ll

1. Vid undertecknandet av denna konvention eller vid deponering av sitt ratifikationsinstrument kan en stat g�ra f�rbeh�ll med avseende p� n�gon s�rskild best�mmelse i konventionen, i den m�n en lag som d� g�ller inom statens territorium inte �verensst�mmer med best�mmelsen. F�rbeh�ll av allm�n karakt�r till�ts inte enligt denna artikel.

2. Varje f�rbeh�ll som g�rs enligt denna artikel skall inneh�lla en kort redog�relse f�r lagen i fr�ga.

Artikel 58 - Upps�gning

1. En h�g f�rdragsslutande part f�r inte s�ga upp denna konvention f�rr�n efter utg�ngen av fem �r fr�n dagen f�r dess ikrafttr�dande f�r parten och med iakttagande av en upps�gningstid om sex m�nader samt genom en notifikation, st�lld till Europar�dets generalsekreterare, som skall underr�tta de �vriga h�ga f�rdragsslutande parterna om detta.

2. En upps�gning f�r inte till f�ljd att den ifr�gavarande h�ga f�rdragsslutande parten blir l�st fr�n sina f�rpliktelser enligt denna konvention s�vitt avser �tg�rder som skulle kunna utg�ra en kr�nkning av dessa f�rpliktelser och som kan ha utf�rts av parten f�re den dag d� upps�gningen blev g�llande.

3. En h�g f�rdragsslutande part som upph�r att vara medlem av Europar�det upph�r p� samma villkor att vara part i denna konvention.

4. Konventionen f�r s�gas upp enligt best�mmelserna under punkterna 1-3 betr�ffande varje territorium f�r vilket den f�rklarats till�mplig enligt artikel 56.

Artikel 59 - Undertecknande och ratifikation

1. Denna konvention st�r �ppen f�r undertecknande av medlemmarna i Europar�det. Den skall ratificeras. Ratifikationsinstrumenten skall deponeras hos Europar�dets generalsekreterare.

2. Konventionen tr�der i kraft n�r tio ratifikationsinstrument har deponerats.

3. F�r en stat som undertecknat och som senare ratificerar konventionen tr�der den i kraft den dag d� ratifikationsinstrumentet deponeras.

4. Europar�dets generalsekreterare skall under�tta alla medlemmar i Europar�det om konventionens ikrafttr�dande och om namnen p� de h�ga f�rdragsslutande parter som har ratificerat den samt om senare deponering av ratifikationsinstrument. Uppr�ttad i Rom den 4 november 1950 p� engelska och franska, vilka b�da texter �r lika giltiga, i ett enda exemplar, som skall vara deponerat i Europar�dets arkiv. Generalsekreteraren skall s�nda bestyrkta kopior till var och en av de stater som undertecknat konventionen.
"


(^sidhuvud^)



FN-konventionen om m�nskliga r�ttigheter


"
FN:s allm�nna f�rklaring om de m�nskliga r�ttigheterna.

F�renta Nationernas generalf�rsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allm�n f�rklaring om de m�nskliga r�ttigheterna.

Omedelbart efter denna historiska h�ndelse uppmanade generalf�rsamlingen alla medlemsstater att offentligg�ra f�rklaringens text och att 'g�ra den spridd, k�nd, l�st och f�rst�dd framf�r allt i skolor och andra undervisningsinstitutioner utan h�nsyn till olika l�nders eller regioners politiska f�rh�llanden'.

FN:s allm�na f�rklaring om de m�nskliga r�ttigheterna. Eftersom erk�nnandet av det inneboende v�rdet hos alla som tillh�r m�nniskosl�ktet och av deras lika och obestridliga r�ttigheter �r grundvalen f�r frihet, r�ttvisa och fred i v�rlden,

Eftersom ringaktning och f�rakt f�r de m�nskliga r�ttigheterna har lett till barbariska g�rningar som har uppr�rt m�nsklighetens samvete, och d� skapandet av en v�rld d�r m�nniskorna �tnjuter yttrandefrihet, trosfrihet och frihet fr�n fruktan och n�d har tillk�nnagivits som folkens h�gsta str�van,

Eftersom det �r v�sentligt f�r att m�nniskorna inte som en sista utv�g skall tvingas att tillgripa uppror mot tyranni och f�rtryck att de m�nskliga r�ttigheterna skyddas genom r�ttsstatens principer,

Eftersom det �r v�sentligt att fr�mja utvecklingen av v�nskapliga f�rbindelser mellan nationerna,

Eftersom F�renta nationernas folk i stadgan �ter har bekr�ftat sin tro p� de grundl�ggande m�nskliga r�ttigheterna, den enskilda m�nniskans v�rdighet och v�rde samt m�ns och kvinnors lika r�ttigheter och har beslutat att fr�mja sociala framsteg och b�ttre levnadsvillkor under st�rre frihet,

Eftersom medlemsstaterna har �tagit sig att i samverkan med F�renta nationerna s�kerst�lla en allm�n och faktisk respekt f�r och efterlevnad av de m�nskliga r�ttigheterna och de grundl�ggande friheterna,

Eftersom en gemensam uppfattning om inneb�rden av dessa r�ttigheter och friheter �r av st�rsta betydelse f�r att uppfylla detta �tagande,

tillk�nnager generalf�rsamlingen denna allm�nna f�rklaring om de m�nskliga r�ttigheterna som en gemensam norm f�r alla folk och nationer i syfte att alla m�nniskor och samh�llsorgan med denna f�rklaring i st�ndig �tanke skall str�va efter att genom undervisning och utbildning fr�mja respekten f�r dessa r�ttigheter och friheter samt genom progressiva �tg�rder, b�de nationellt och internationellt, se till att de erk�nns och till�mpas allm�nt och effektivt b�de bland folken i medlemsstaterna och bland folken i omr�den som st�r under deras jurisdiktion.

Artikel 1

Alla m�nniskor �r f�dda fria och lika i v�rde och r�ttigheter. De har utrustats med f�rnuft och samvete och b�r handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.

Artikel 2

Var och en �r ber�ttigad till alla de r�ttigheter och friheter som uttalas i denna f�rklaring utan �tskillnad av n�got slag, s�som p� grund av ras, hudf�rg, k�n, spr�k, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, b�rd eller st�llning i �vrigt. Ingen �tskillnad f�r heller g�ras p� grund av den politiska, r�ttsliga eller internationella status som r�der i det land eller det omr�de som en person tillh�r, vare sig detta land eller omr�de �r oberoende, st�r under f�rvaltarskap, �r icke-sj�lvstyrande eller �r underkastat n�gon annan begr�nsning av sin suver�nitet.

Artikel 3

Var och en har r�tt till liv, frihet och personlig s�kerhet.

Artikel 4

Ingen f�r h�llas i slaveri eller tr�ldom; slaveri och slavhandel i alla dess former skall vara f�rbjudna.

Artikel 5

Ingen f�r uts�ttas f�r tortyr eller grym, om�nsklig eller f�rnedrande behandling eller bestraffning.

Artikel 6

Var och en har r�tt att �verallt erk�nnas som en person i lagens mening.

Artikel 7

Alla �r lika inf�r lagen och �r ber�ttigade till samma skydd av lagen utan diskriminering av n�got slag. Alla �r ber�ttigade till samma skydd mot alla former av diskriminering som strider mot denna f�rklaring och mot varje anstiftan till s�dan diskriminering.

Artikel 8

Var och en har r�tt till verksam hj�lp fr�n sitt lands nationella domstolar mot handlingar som kr�nker hans eller hennes grundl�ggande r�ttigheter enligt lag eller f�rfattning.

Artikel 9

Ingen f�r godtyckligt anh�llas, h�llas f�ngslad eller landsf�rvisas.

Artikel 10

Var och en �r p� samma villkor ber�ttigad till en r�ttvis och offentlig f�rhandling vid en oberoende och opartisk domstol vid pr�vningen av hans eller hennes r�ttigheter och skyldigheter och av varje anklagelse om brott mot honom eller henne.

Artikel 11

  1. Var och en som �r anklagad f�r brott har r�tt att betraktas som oskyldig till dess att hans eller hennes skuld lagligen har fastst�llts vid en offentlig r�tteg�ng, d�r personen �tnjuter alla r�ttss�kerhetsgarantier som beh�vs f�r hans eller hennes f�rsvar.
  2. Ingen f�r f�llas till ansvar f�r en g�rning eller underl�tenhet som inte utgjorde ett brott enligt nationell eller internationell lag vid den tidpunkt d� den begicks. Det f�r inte heller utm�tas str�ngare straff �n vad som var till�mpligt vid den tidpunkt brottet begicks.


Artikel 12

Ingen f�r uts�ttas f�r godtyckligt ingripande i fr�ga om privatliv, familj, hem eller korrespondens och inte heller f�r angrepp p� sin heder eller sitt anseende. Var och en har r�tt till lagens skydd mot s�dana ingripanden och angrepp.

Artikel 13

  1. Var och en har r�tt att fritt f�rflytta sig och v�lja bostadsort inom varje stats gr�nser.
  2. Var och en har r�tt att l�mna varje land, �ven sitt eget, och att �terv�nda till sitt land.


Artikel 14

  1. Var och en har r�tt att i andra l�nder s�ka och �tnjuta asyl fr�n f�rf�ljelse.
  2. Denna r�tt f�r inte �beropas vid r�ttsliga �tg�rder som genuint grundas p� icke-politiska brott eller p� g�rningar som strider mot F�renta nationernas �ndam�l och grundsatser.


Artikel 15

  1. Var och en har r�tt till en nationalitet.
  2. Ingen f�r godtyckligt fr�ntas sin nationalitet eller nekas r�tten att �ndra nationalitet.


Artikel 16

  1. Fullvuxna m�n och kvinnor har r�tt att utan n�gon inskr�nkning med avseende p� ras, nationalitet eller religion ing� �ktenskap och bilda familj. M�n och kvinnor skall ha samma r�ttigheter i fr�ga om �ktenskaps ing�ende, under �ktenskapet och vid dess uppl�sning.
  2. �ktenskap f�r endast ing�s med de blivande makarnas fria och fulla samtycke.
  3. Familjen �r den naturliga och grundl�ggande enheten i samh�llet och har r�tt till samh�llets och statens skydd.


Artikel 17

  1. Var och en har r�tt att �ga egendom, b�de enskilt och tillsammans med andra.
  2. Ingen f�r godtyckligt fr�ntas sin egendom.


Artikel 18

Var och en har r�tt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna r�tt innefattar frihet att byta religion och trosuppfattning och att, ensam eller i gemenskap med andra, offentligen eller enskilt, ut�va sin religion eller trosuppfattning genom undervisning, andaktsut�vning, gudstj�nst och religi�sa sedv�njor.

Artikel 19

Var och en har r�tt till �siktsfrihet och yttrandefrihet. Denna r�tt innefattar frihet att utan ingripande hysa �sikter samt s�ka, ta emot och sprida information och id�er med hj�lp av alla uttrycksmedel och oberoende av gr�nser.

Artikel 20

  1. Var och en har r�tt till frihet i fr�ga om fredliga m�ten och sammanslutningar.
  2. Ingen f�r tvingas att tillh�ra en sammanslutning.


Artikel 21

  1. Var och en har r�tt att delta i sitt lands styre, direkt eller genom fritt valda ombud.
  2. Var och en har r�tt till lika tilltr�de till offentlig tj�nst i sitt land.
  3. Folkets vilja skall utg�ra grundvalen f�r statsmakternas myndighet. Folkviljan skall uttryckas i periodiska och verkliga val, som skall genomf�ras med till�mpning av allm�n och lika r�str�tt och hemlig r�stning eller ett likv�rdigt fritt r�stf�rfarande.


Artikel 22

Var och en har, i egenskap av samh�llsmedlem, r�tt till social trygghet, och �r ber�ttigad till att de ekonomiska, sociala och kulturella r�ttigheter som kr�vs f�r h�vdandet av hans eller hennes m�nniskov�rde och utvecklingen av hans eller hennes personlighet, f�rverkligas genom nationella �tg�rder och mellanfolkligt samarbete i enlighet med varje stats organisation och resurser.

Artikel 23

  1. Var och en har r�tt till arbete, fritt val av syssels�ttning, r�ttvisa och tillfredsst�llande arbetsf�rh�llanden samt till skydd mot arbetsl�shet.
  2. Var och en har utan diskriminering r�tt till lika l�n f�r lika arbete.
  3. Var och en som arbetar har r�tt till en r�ttvis och tillfredsst�llande ers�ttning som ger honom eller henne och hans eller hennes familj en m�nniskov�rdig tillvaro och som vid behov kan kompletteras med andra medel f�r socialt skydd.
  4. Var och en har r�tt att bilda och ansluta sig till fackf�reningar f�r att v�rna sina intressen.


Artikel 24

Var och en har r�tt till vila och fritid, innefattande sk�lig begr�nsning av arbetstiden samt regelbunden betald ledighet.

Artikel 25

  1. Var och en har r�tt till en levnadsstandard tillr�cklig f�r den egna och familjens h�lsa och v�lbefinnande, inklusive mat, kl�der, bostad, h�lsov�rd och n�dv�ndiga sociala tj�nster samt r�tt till trygghet i h�ndelse av arbetsl�shet, sjukdom, invaliditet, makas eller makes d�d, �lderdom eller annan f�rlust av f�rs�rjning under omst�ndigheter utanf�r hans eller hennes kontroll.
  2. M�drar och barn �r ber�ttigade till s�rskild omv�rdnad och hj�lp. Alla barn skall �tnjuta samma sociala skydd, vare sig de �r f�dda inom eller utom �ktenskapet.


Artikel 26

  1. Var och en har r�tt till utbildning. Utbildningen skall vara kostnadsfri, �tminstone p� de element�ra och grundl�ggande stadierna. Den element�ra utbildningen skall vara obligatorisk. Yrkesutbildning och teknisk utbildning skall vara tillg�nglig f�r alla. Den h�gre utbildningen skall vara �ppen f�r alla med h�nsyn till deras f�rm�ga.
  2. Utbildningen skall syfta till att utveckla personligheten till fullo och till att st�rka respekten f�r de m�nskliga r�ttigheterna och de grundl�ggande friheterna. Utbildningen skall ocks� fr�mja f�rst�else, tolerans och v�nskap mellan alla nationer, rasgrupper och religi�sa grupper samt fr�mja F�renta nationernas verksamhet f�r fredens bevarande.
  3. R�tten att v�lja utbildning f�r barnen tillkommer i f�rsta hand deras f�r�ldrar.


Artikel 27

  1. Var och en har r�tt att fritt delta i samh�llets kulturella liv, att njuta av konst samt att f� ta del av vetenskapens framsteg och dess f�rm�ner.
  2. Var och en har r�tt till skydd f�r de ideella och materiella intressen som h�rr�r fr�n vetenskapliga, litter�ra och konstn�rliga verk till vilka han eller hon �r upphovsman.


Artikel 28

Var och en har r�tt till ett socialt och internationellt system d�r de r�ttigheter och friheter som behandlas i denna f�rklaring till fullo kan f�rverkligas.

Artikel 29

  1. Var och en har plikter mot samh�llet, i vilket den fria och fullst�ndiga utvecklingen av hans eller hennes personlighet ensamt �r m�jlig.
  2. Vid ut�vandet av sina r�ttigheter och friheter f�r en person endast underkastas s�dana inskr�nkningar som har fastst�llts i lag och enbart i syfte att trygga tillb�rlig h�nsyn till och respekt f�r andras r�ttigheter och friheter samt f�r att tillgodose ett demokratiskt samh�lles ber�ttigade krav p� moral, allm�n ordning och allm�n v�lf�rd.
  3. Dessa r�ttigheter och friheter f�r inte ut�vas p� ett s�tt som �r of�renligt med F�renta nationernas �ndam�l och grundsatser.


Artikel 30 Ingenting i denna f�rklaring f�r tolkas som att det inneb�r en r�tt f�r en stat, en grupp eller en enskild person att �gna sig �t en verksamhet eller att utf�ra en handling som syftar till att omintetg�ra n�gon av de r�ttigheter eller friheter som anges i f�rklaringen.
"


(^sidhuvud^)