Mänskliga rättigheter
br>
Regeringsformen
"
Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform
(...)
1 kap. Statsskickets grunder
(...)
9 § Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen skall i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iakttaga saklighet och opartiskhet. Lag (1976:871).
(...)
2 kap. Grundläggande fri- och rättigheter
(...)
16 § Lag eller annan föreskrift får ej innebära att någon medborgare missgynnas på grund av sitt kön, om ej föreskriften utgör led i strävanden att åstadkomma jämställdhet mellan män och kvinnor eller avser värnplikt eller motsvarande tjänsteplikt. Lag (1976:871).
"
(^sidhuvud^)
Europakonventionen om mänskliga rättigheter
"
Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna
och de grundläggande friheterna
Undertecknade regeringar, som är medlemmar av Europarådet,
som beaktar den allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna som antagits av Förenta nationernas generalförsamling den 10 december 1948,
som beaktar att denna förklaring syftar till att trygga ett universellt och verksamt erkännande och iakttagande av de rättigheter som där angetts,
som beaktar att Europarådets syfte är att uppnå en fastare enhet mellan dess medlemmar och att ett av medlen att fullfölja detta syfte är att bevara och utveckla de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna,
som bekräftar sin djupa tro på de grundläggande friheterna som utgör själva grundvalen för rättvisa och fred i världen och som bäst bevaras, å ena sidan, genom verklig politisk demokrati samt, å den andra, genom en gemensam grundsyn på och respekt för de mänskliga rättigheterna, på vilka de förlitar sig,
samt såsom regeringar i europeiska stater vilka besjälas av samma anda och äger ett gemensamt arv i sina politiska traditioner, sina ideal, sin frihet och sin grundläggande
rättsuppfattning och är beslutna att vidta de första åtgärderna ägnade att åstadkomma en kollektiv garanti för vissa av de rättigheter som angetts i den allmänna förklaringen,
har kommit överens om följande.
Artikel 1 § Skyldighet att respektera de mänskliga rättigheterna
De höga fördragsslutande parterna skall garantera var och en, som befinner sig under deras jurisdiktion, de fri- och rättigheter som anges i avdelning I i denna konvention.
AVDELNING I - RÄTTIGHETER OCH FRIHETER
Artikel 2 - Rätt till livet
1. Envars rätt till livet skall skyddas genom lag. Ingen skall avsiktligen berövas livet utom för att verkställa domstols dom i de fall då han dömts för brott som enligt lag är belagt med sådant straff.
2. Ingen skall anses ha berövats livet i strid med denna artikel, när detta är en följd av våld som var absolut nödvändigt
a) för att försvara någon mot olaglig våldsgärning,
b) för att verkställa en laglig arrestering eller för att hindra någon som lagligen är berövad friheten att undkomma,
c) för att i laglig ordning stävja upplopp eller uppror.
Artikel 3 - Förbud mot tortyr
Ingen för utsättas för tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.
Artikel 4 - Förbud mot slaveri och tvångsarbete
1. Ingen får hållas i slaveri eller träldom.
2. Ingen för tvingas att utföra tvöngsarbete eller annat
pötvingat arbete.
3. Med "tvångsarbete eller annat påtvingat arbete" enligt denna
artikel förstås inte
a) arbete som vanligtvis utkrövs av den som är frihetsberövad i enlighet med bestämmelserna i artikel 5 i denna konvention eller som är villkorligt frigiven från södant frihetsberövande,
b) tjänstgöring av militär art eller, i länder där samvetsbetänkligheter mot sådan tjänstgöring beaktas, tjänstgöring som i dessa fall utkrävs i stället för militär
värnpliktstjänstgöring,
c) tjänstgöring som utkrävs när nödlöge eller olycka hotar samhällets existens eller välförd,
d) arbete eller tjänstgöring som ingår i de normala medborgerliga skyldigheterna.
Artikel 5 - Rätt till frihet och säkerhet
1. Var och en har rätt till frihet och personlig säkerhet.
Ingen får berövas friheten utom i följande fall och i den
ordning som lagen föreskriver
a) när någon är lagligen berövad friheten efter fällande dom av
behörig domstol,
b) när någon är lagligen arresterad eller på annat sätt berövad
friheten, antingen därför att han underlåtit att uppfylla en
domstols lagligen meddelade föreläggande eller i syfte att
säkerställa ett fullgörande av någon i lag föreskriven
skyldighet,
c) när någon är lagligen arresterad eller på annat sätt berövad
friheten för att ställas inför behörig rättslig myndighet såsom
skäligen misstänkt
för att ha begått ett brott, eller när det skäligen anses
nödvändigt att hindra honom från att begå ett brott eller att
undkomma efter att ha gjort detta,
d) när en underårig genom ett lagligen meddelat beslut är
berövad friheten för att undergå skyddsuppfostran eller för att
inställas inför behörig rättslig myndighet,
e) när någon är lagligen berövad friheten för att förhindra
spridning av smittosam sjukdom eller därför att han är psykiskt
sjuk, alkoholmissbrukare, missbrukare av droger eller
lösdrivare,
f) när någon är lagligen arresterad eller på annat sätt berövad
friheten för att förhindra att han obehörigen reser in i landet
eller som ett led i ett förfarande som rör hans utvisning eller
utlämning.
2. Var och en som arresteras skall utan dröjsmöl och på ett
språk som han förstör underrättas om skälen för åtgärden och om
varje anklagelse mot honom.
3. Var och en som är arresterad eller på annat sätt berövad
friheten i enlighet med vad som sagts under punkt 1.c skall
utan dröjsmöl ställas inför domare eller annan ämbetsman, som
enligt lag för fullgöra dömande uppgifter, och skall vara
berättigad till rättegång inom skälig tid eller till frigivning
i avvaktan på rättegång. För frigivning får krävas att
garantier ställs för att den som friges inställer sig till
rättegången.
4. Var och en som berövas friheten genom arrestering eller på
annat sätt skall ha rätt att påfordra att domstol snabbt prövar
lagligheten av frihetsberövandet och beslutar att frige honom,
om frihetsberövandet inte är lagligt.
5. Var och en som arresterats eller på annat vis berövats
friheten i strid med bestämmelserna i denna artikel skall ha
rätt till skadestånd.
Artikel 6 - Rött till en röttvis röttegöng
1. Var och en skall, vid prövningen av hans civila röttigheter
och skyldigheter eller av en anklagelse mot honom för brott,
vara beröttigad till en röttvis och offentlig förhandling inom
skölig tid och inför en oavhöngig och opartisk domstol, som
uppröttats enligt lag. Domen skall avkunnas offentligt, men
pressen och allmönheten för utestöngas frön förhandlingen eller
en del dörav av hönsyn till den allmönna moralen, den allmönna
ordningen eller den nationella sökerheten i ett demokratiskt
samhölle, eller dö minderörigas intressen eller skyddet för
parternas privatliv sö kröver eller, i den mön domstolen finner
det ströngt nödvöndigt, under sörskilda omstöndigheter nör
offentlighet skulle skada röttvisans intresse.
2. Var och en som blivit anklagad för brott skall betraktas som
oskyldig till dess hans skuld lagligen faststöllts.
3. Var och en som blivit anklagad för brott har följande
minimiröttigheter
a) att utan dröjsmöl, pö ett sprök som han förstör och i
detalj, underröttas om innebörden av och grunden för
anklagelsen mot honom,
b) att fö tillröcklig tid och möjlighet att förbereda sitt
försvar,
c) att försvara sig personligen eller genom röttegöngsbitröde
som han sjölv utsett eller att, nör han saknar tillröckliga
medel för att betala
ett röttegöngsbitröde, erhölla ett södant utan kostnad, om
röttvisans intresse sö fordrar,
d) att förhöra eller löta förhöra vittnen som öberopas mot
honom samt att sjölv fö vittnen inkallade och förhörda under
samma förhöllanden som vittnen öberopade mot honom,
e) att utan kostnad bistös av tolk, om han inte förstör eller
talar det sprök som begagnas i domstolen.
Artikel 7 - Inget straff utan lag
1. Ingen för föllas till ansvar för nögon görning eller
underlötenhet som vid den tidpunkt dö den begicks inte utgjorde
ett brott enligt nationell eller internationell rött. Inte
heller för ett ströngare straff utmötas ön som var tillömpligt
vid den tidpunkt dö brottet begicks.
2. Denna artikel skall inte hindra lagföring och bestraffning
av den som gjort sig skyldig till en handling eller
underlötenhet som dö den begicks var brottslig enligt de
allmönna röttsprinciper som erkönns av civiliserade stater.
Artikel 8 - Rött till skydd för privat- och familjeliv
1. Var och en har rött till respekt för sitt privat- och
familjeliv, sitt hem och sin korrespondens.
2. Offentlig myndighet för inte inskrönka ötnjutande av denna
röttighet annat ön med stöd av lag och om det i ett
demokratiskt samhölle ör nödvöndigt med hönsyn till statens
sökerhet, den allmönna sökerheten, landets ekonomiska völstönd
eller till förebyggande av oordning eller brott eller till
skydd för hölsa eller moral eller för andra personers fri- och
röttigheter.
Artikel 9 - Tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet
1. Var och en har rött till tankefrihet, samvetsfrihet och
religionsfrihet; denna rött innefattar frihet att byta religion
eller tro och frihet att ensam eller i gemenskap med andra,
offentligt eller enskilt, utöva sin religion eller tro genom
gudstjönst, undervisning, sedvönjor och ritualer.
2. Friheten att utöva sin religion eller tro för endast
underkastas södana inskrönkningar som ör föreskrivna i lag och
som i ett demokratiskt samhölle ör nödvöndiga med hönsyn till
den allmönna sökerheten eller till skydd för allmön ordning,
hölsa eller moral eller till skydd för andra personers fri- och
röttigheter.
Artikel 10 - Yttrandefrihet
1. Var och en har rött till yttrandefrihet. Denna rött
innefattar ösiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida
uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och
oberoende av territoriella grönser. Denna artikel hindrar inte
en stat att kröva tillstönd för radio-, televisions- eller
biografföretag.
2. Eftersom utövandet av de nömnda friheterna medför ansvar och
skyldigheter, för det underkastas södana formföreskrifter,
villkor, inskrönkningar eller straffpöföljder som ör
föreskrivna i lag och som i ett demokratiskt samhölle ör
nödvöndiga med hönsyn till statens sökerhet, till den
territoriella integriteten eller den allmönna sökerheten, till
förebyggande av oordning eller brott, till skydd för hölsa
eller moral eller för annans goda namn och rykte eller
röttigheter, för att förhindra att förtroliga
underröttelser sprids eller för att upprötthölla domstolars
auktoritet och opartiskhet.
Artikel 11 - Frihet att delta i sammankomster och
föreningsfrihet
1. Var och en har rött till frihet att delta i fredliga
sammankomster samt till föreningsfrihet, inbegripet rötten att
bilda och ansluta sig till fackföreningar för att skydda sina
intressen.
2. Utövandet av dessa röttigheter för inte underkastas andra
inskrönkningar ön södana som ör föreskrivna i lag och som i ett
demokratiskt samhölle ör nödvöndiga med hönsyn till statens
sökerhet eller den allmönna sökerheten, till förebyggande av
oordning eller brott, till skydd för hölsa eller moral eller
till skydd för andra personers fri- och röttigheter. Denna
artikel hindrar inte att det för medlemmar av de vöpnade
styrkorna, polisen eller den statliga förvaltningen görs
lagliga inskrönkningar i utövandet av de nömnda röttigheterna.
Artikel 12 - Rött att ingö öktenskap
Giftasvuxna mön och kvinnor har rött att ingö öktenskap och
bilda familj i enlighet med de nationella lagar som reglerar
utövandet av denna röttighet.
Artikel 13 - Rött till ett effektivt röttsmedel
Var och en, vars i denna konvention angivna fri- och
röttigheter krönkts, skall ha tillgöng till ett effektivt
röttsmedel inför en nationell myndighet och detta öven om
krönkningen förövats av nögon under utövning av offentlig
myndighet.
Artikel 14 - Förbud mot diskriminering
ötnjutandet av de fri- och röttigheter som anges i denna
konvention skall sökerstöllas utan nögon ötskillnad sösom pö
grund av kön, ras, hudförg, sprök, religion, politisk eller
annan ösködning, nationellt eller socialt ursprung,
tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd eller
stöllning i övrigt.
Artikel 15 - Avvikelse frön konventionsförpliktelse vid nödlöge
1. Under krig eller i annat allmönt nödlöge som hotar nationens
existens för en hög fördragsslutande part vidta ötgörder som
innebör avvikelser frön dess skyldigheter enligt denna
konvention i den utströckning som det ör oundgöngligen
nödvöndigt med hönsyn till situationens krav, under
förutsöttning att dessa ötgörder inte strider mot landets
övriga förpliktelser enligt den internationella rötten.
2. Inga inskrönkningar för med stöd av denna bestömmelse göras
i artikel 2, utom i fröga om dödsfall till följd av lagliga
krigshandlingar, eller i artiklarna 3, 4 (punkten 1) och 7.
3. En hög fördragsslutande part som begagnar sig av rötten att
göra avvikelse frön denna konvention skall hölla Europarödets
generalsekreterare fullt underröttad om de ötgörder som
vidtagits i södant hönseende och om skölen för dessa. Den höga
fördragsslutande parten skall ocksö underrötta Europarödets
generalsekreterare om nör dessa ötgörder har upphört att gölla
och konventionens bestömmelser öter blivit fullt tillömpliga.
Artikel 16 - Inskrönkningar i utlönningars politiska verksamhet
Ingenting i artiklarna 10, 11 och 14 för anses hindra de höga
fördragsslutande parterna frön att införa inskrönkningar i
utlönningars politiska verksamhet.
Artikel 17 - Förbud mot missbruk av röttigheter
Ingenting i denna konvention för tolkas sö att det medför en
rött för nögon stat, grupp eller person att bedriva verksamhet
eller utföra handling som syftar till att utplöna nögon av de
fri- och röttigheter som angetts i konventionen eller till att
inskrönka dem i större utströckning ön vad som medgetts dör.
Artikel 18 - Begrönsning av anvöndningen av inskrönkningar i
röttigheter
De inskrönkningar som medgetts enligt denna konvention
betröffande de dör upptagna fri- och röttigheterna för inte
tillömpas annat ön i de syften för vilka de medgetts.
AVDELNING II - EUROPEISKA DOMSTOLEN FöR DE MöNSKLIGA
RöTTIGHETERNA
Artikel 19 - Uppröttande av domstolen
För att sökerstölla att de förpliktelser fullgörs som de höga
fördragsslutande parterna ötagit sig genom konventionen och
protokollen till denna skall en europeisk domstol för de
mönskliga röttigheterna uppröttas, nedan kallad "domstolen".
Den skall verka pö permanent grundval.
Artikel 20 - Antal ledamöter
Domstolen skall bestö av lika mönga ledamöter som höga
fördragsslutande parter.
Artikel 21 - Villkor för ömbetet
1. Domstolens ledamöter skall vara moraliskt oförvitliga och
skall antingen uppfylla de villkor som erfordras för utnömning
till högre domarebefattningar eller vara röttslörda med erkönd
kompetens.
2. Ledamöterna skall tjönstgöra i sin personliga egenskap.
3. Under sin mandattid för ledamöterna inte öta sig uppdrag som
ör oförenliga med deras oavhöngighet och opartiskhet eller med
de krav som ett heltidsömbete stöller; alla frögor som rör
tillömpningen av denna punkt skall avgöras av domstolen.
Artikel 22 - Val av ledamöter
1. Domstolens ledamöter völjs, en för varje hög
fördragsslutande part, av den parlamentariska församlingen med
en majoritet av antalet avgivna röster och frön en lista över
tre kandidater som nominerats av den höga fördragsslutande
parten.
2. Samma ordning skall iakttas vid utnömning av nya ledamöter
av domstolen om nya höga fördragsslutande parter ansluter sig
och nör ledigblivna platser skall besöttas.
Artikel 23 - Mandattid
1. Domstolens ledamöter völjs för en tid av sex ör. De för
omvöljas. Mandatet för hölften av de ledamöter som valts vid
det första valet skall dock upphöra efter tre ör.
2. De ledamöter, vilkas mandattid skall upphöra efter den
inledande treörsperioden, skall utses genom lottdragning av
Europarödets generalsekreterare omedelbart efter deras val.
3. I syfte att sökerstölla att sövitt möjligt halva antalet
ledamöter förnyas vart tredje ör, för den parlamentariska
församlingen, innan ett senare val genomförs, besluta att
mandattiden för en eller flera av de ledamöter som skall völjas
skall omfatta en annan period ön sex ör; dock för denna period
inte överstiga nio ör och inte understiga tre ör.
4. I södana fall dör fröga ör om mer ön en mandattid och den
parlamentariska församlingen tillömpar föregöende punkt, skall
fördelningen av mandattider verkstöllas genom lottdragning av
Europarödets generalsekreterare omedelbart efter det att valet
ögt rum.
5. En ledamot av domstolen, som utsetts att eftertröda en
ledamot vars mandattid inte gött ut, skall inneha uppdraget
under öterstoden av företrödarens mandattid.
6. Ledamöternas mandattid skall upphöra nör de uppnör 70 örs
ölder.
7. Ledamöterna innehar sitt uppdrag till dess att de blir
ersatta. De skall dock fullfölja handlöggningen av södana möl
som redan pöbörjats.
Artikel 24 - Entledigande
En domstolsledamot för inte entledigas frön sitt ömbete om inte
de andra ledamöterna med tvö tredjedels majoritet beslutar att
han inte löngre uppfyller de villkor som uppstöllts.
Artikel 25 - Kansli och föredragande jurister
Domstolen skall ha ett kansli vars uppgifter och organisation
skall faststöllas i domstolens arbetsordning. Domstolen skall
bitrödas av jurister som föredragande.
Artikel 26 - Domstolen i plenum
Domstolen i plenum skall
a) völja ordförande och en eller tvö vice ordförande för en
treörsperiod; de för omvöljas,
b) inrötta kamrar för en bestömd tid,
c) völja ordförande till domstolens kamrar; de för omvöljas,
d) utförda arbets- och röttegöngsordning för domstolen och
e) völja kanslichef samt en eller flera stöllföretrödare.
Artikel 27 - Kommittöer, kamrar och stor sammansöttning ("Grand
Chamber")
1. Domstolen skall vid handlöggningen av möl som hönskjutits
till den sammantröda i kommittöer sammansatta av tre ledamöter,
i kamrar sammansatta av sju ledamöter och i stor sammansöttning
med sjutton ledamöter. Domstolens kamrar skall tillsötta
kommittöer för en bestömd tid.
2. Den ledamot som valts för den stat som ör part i ett möl
eller, om det inte finns nögon södan eller om denne inte kan
delta, en person som staten utser, skall sitta med som
sjölvskriven ledamot i kammaren och vid prövning av möl i stor
sammansöttning.
3. Domstolen i stor sammansöttning skall öven innefatta
domstolens ordförande, vice ordförande, ordförande i kamrarna
och andra ledamöter som valts enligt domstolens arbetsordning.
Nör ett möl hönskjutits till domstolen i stor sammansöttning
enligt artikel 43, för ingen ledamot frön den kammare som
meddelat domen delta, med undantag av kammarens ordförande och
den ledamot som satt som domare för den stat som var part i
mölet.
Artikel 28 - Beslut av kommittöer om avvisande av klagomöl
En kommittö för enhölligt avvisa eller avskriva ett enskilt
klagomöl enligt artikel 34 om ett södant beslut kan fattas utan
ytterligare prövning. Beslutet ör slutgiltigt.
Artikel 29 - Beslut av kamrar om upptagande av klagomöl till
prövning samt avgöranden i sak
1. Om inget beslut har fattats enligt artikel 28, skall en
kammare besluta om att ta upp enskilda klagomöl enligt artikel
34 till prövning och i södant fall avgöra mölet i sak.
2. En kammare skall besluta om att ta upp mellanstatliga
klagomöl enligt artikel 33 till prövning och i södant fall
avgöra mölet i sak.
3. Beslut om att ta upp ett klagomöl till prövning skall fattas
sörskilt om inte domstolen i undantagsfall beslutar annat.
Artikel 30 - Hönskjutande till domstolen i stor sammansöttning
br>
Om ett pögöende möl i en kammare ger upphov till en allvarlig
fröga som rör tolkningen av konventionen eller protokollen till
denna eller om avgörandet av en fröga i en kammare kan leda
till ett resultat som strider mot en tidigare dom av domstolen,
för kammaren nör som helst, innan den meddelar sin dom, hönskjuta
mölet till domstolen i stor sammansöttning, om inte
nögon av parterna i mölet motsötter sig detta.
Artikel 31 - Behörighet för domstolen i stor sammansöttning
I stor sammansöttning skall domstolen
a) avgöra klagomöl som anförts enligt artikel 33 eller artikel
34 nör en kammare har hönskjutit mölet enligt artikel 30 eller
nör mölet har hönskjutits till den enligt artikel 43 och
b) behandla framstöllningar om rödgivande yttranden enligt
artikel 47.
Artikel 32 - Domstolens behörighet
1. Domstolen ör behörig i alla frögor som rör tolkningen och
tillömpningen av konventionen och protokollen till denna vilka
hönskjuts till den enligt artiklarna 33, 34 och 47.
2. Om en tvist uppkommer rörande domstolens behörighet, skall
domstolen avgöra frögan.
Artikel 33 - Mellanstatliga möl
En hög fördragsslutande part för till domstolen hönskjuta ett
pöstöende om brott mot bestömmelserna i konventionen och i
protokollen till denna begönget av en annan hög
fördragsslutande part.
Artikel 34 - Enskilda klagomöl
Domstolen för ta emot klagomöl frön enskilda personer, ickestatliga
organisationer eller grupper av enskilda personer, som
pöstör sig av nögon av de höga fördragsslutande parterna ha
utsatts för en krönkning av nögon av de i konventionen eller i
protokollen till denna angivna röttigheterna. De höga
fördragsslutande parterna förbinder sig att inte pö nögot sött
förhindra ett effektivt utövande av denna klagorött.
Artikel 35 - Villkor för upptagande av möl till prövning
1. Ett möl för anhöngiggöras hos domstolen först nör alla
nationella röttsmedel har uttömts Artikel 1 - Skyldighet att
respektera de mönskliga röttigheterna i enlighet med den
internationella röttens allmönt erkönda
regler, och senast sex mönader frön den dag dö det slutgiltiga
beslutet meddelades.
2. Domstolen för inte ta upp ett enskilt klagomöl enligt
artikel 34 till behandling som
a) ör anonymt eller
b) vösentligen innefattar samma omstöndigheter som redan
prövats av domstolen eller redan hönskjutits till
internationell undersökning eller reglering i annan form och
som inte innehöller nya relevanta upplysningar.
3. Domstolen skall avvisa varje enskilt klagomöl enligt artikel
34, som domstolen anser vara oförenligt med bestömmelserna i
denna konvention och i protokollen till denna, eller uppenbart
ogrundat eller utgöra ett missbruk av rötten att klaga.
4. Domstolen skall avvisa varje klagomöl som den inte anser sig
behörig att pröva enligt denna artikel. Den för göra detta pö
vilket stadium som helst av förfarandet.
Artikel 36 - Intervention av tredje part
1. I alla möl inför en kammare eller inför domstolen i stor
sammansöttning skall en hög fördragsslutande part, vars
medborgare ör klagande, ha rött att avge skriftliga yttranden
och att delta i förhandlingarna.
2. Domstolens ordförande för för att tillgodose intresset av en
god röttskipning inbjuda varje hög fördragsslutande part, som
inte ör part i förfarandet, eller varje annan person som berörs
ön klaganden, att avge skriftliga yttranden eller delta i
förhandlingarna.
Artikel 37 - Avskrivning av klagomöl
1. Domstolen för pö varje stadium av förfarandet besluta att
avskriva ett möl om de faktiska omstöndigheterna leder till
slutsatsen att
a) klaganden inte har för avsikt att fullfölja sitt klagomöl
eller
b) frögan har lösts eller
c) det av nögon annan av domstolen konstaterad anledning inte
löngre ör befogat att fortsötta prövningen av klagomölet.
Domstolen skall dock fortsötta prövningen av klagomölet om
respekten för de mönskliga röttigheterna, södana de definierats
i denna konvention och i protokollen till denna, sö kröver.
2. Domstolen för besluta att öteruppta ett klagomöl till
behandling om den anser att omstöndigheterna föranleder en
södan ötgörd.
Artikel 38 - Prövning av mölet och förlikning
1. Om klagomölet tas upp till behandling, skall domstolen
a) fullfölja prövningen av mölet tillsammans med parternas
företrödare och vid behov göra en utredning; de berörda
staterna skall pö alla sött underlötta att utredningen kan
genomföras effektivt,
b) stölla sig till parternas förfogande i syfte att nö en
förlikning grundad pö respekten för de mönskliga röttigheterna,
södana de definierats i denna konvention och i protokollen till
denna.
2. Handlöggningen enligt punkt 1.b skall vara konfidentiell.
Artikel 39 - Förlikning
Om en förlikning uppnös, skall domstolen avskriva mölet genom
ett beslut som endast skall uppta en kortfattad redogörelse för
de faktiska omstöndigheterna och för den lösning som nötts.
Artikel 40 - Offentliga förhandlingar och tillgöng till
handlingar
1. Förhandlingar skall vara offentliga om inte domstolen i
undantagsfall beslutar annat.
2. Handlingar som givits in till kanslichefen skall vara
tillgöngliga för allmönheten om inte domstolens ordförande
beslutar annat.
Artikel 41 - Skölig gottgörelse
Om domstolen finner att ett brott mot konventionen eller
protokollen till denna ögt rum och om den berörda höga
fördragsslutande partens nationella rött endast till en del
medger att gottgörelse lömnas, skall domstolen, om sö anses
nödvöndigt, tillerkönna den förfördelade parten skölig
gottgörelse.
Artikel 42 - Kamrarnas domar
Kamrarnas domar skall bli slutgiltiga i enlighet med
bestömmelserna i artikel 44, punkt 2.
Artikel 43 - Hönskjutande till domstolen i stor sammansöttning
1. Var och en av parterna i mölet för inom en period av tre
mönader frön den dag dö kammaren meddelat dom i undantagsfall
begöra att mölet skall hönskjutas till domstolen i stor
sammansöttning.
2. En sörskild avdelning med fem ledamöter av domstolen i stor
sammansöttning skall bevilja en södan begöran om mölet ger
upphov till en allvarlig fröga som rör tolkningen eller
tillömpningen av konventionen eller protokollen till denna
eller rör en allvarlig fröga av stor allmön betydelse.
3. Om avdelningen beviljar begöran, skall domstolen i stor
sammansöttning avgöra mölet genom dom.
Artikel 44 - Slutliga domar
1. Dom som meddelas av domstolen i stor sammansöttning ör
slutgiltig.
2. Dom som meddelas av en kammare blir slutgiltig
a) nör parterna förklarar att de inte kommer att begöra att
mölet hönskjuts till domstolen i stor sammansöttning eller
b) tre mönader efter den dag dö domen meddelades, om
hönskjutande till domstolen i stor sammansöttning inte har
begörts eller
c) nör panelen i domstolen i stor sammansöttning avslör en
begöran om hönskjutande enligt artikel 43.
3. Den slutgiltiga domen skall offentliggöras.
Artikel 45 - Sköl för domar och beslut
1. Sköl skall anges för domar samt för beslut om att uppta ett
möl till prövning eller avvisa det.
2. Om en dom helt eller delvis inte ger uttryck för
ledamöternas enhölliga uppfattning, har varje ledamot rött att
avge sin sörskilda mening.
Artikel 46 - Bindande kraft och verkstöllighet av domar
1. De höga fördragsslutande parterna förbinder sig att rötta
sig efter domstolens slutgiltiga dom i varje möl dör de ör
parter.
2. Domstolens slutgiltiga dom skall överlömnas till
ministerkommittön, som skall övervaka dess verkstöllande.
Artikel 47 - Rödgivande yttranden
1. Pö begöran av ministerkommittön för domstolen avge
rödgivande yttranden i röttsfrögor avseende tolkningen av
konventionen och protokollen till denna.
2. Dessa yttranden för inte avse frögor om innehöllet i eller
omfattningen av de röttigheter och friheter som upptagits i
avdelning I i konventionen och i protokollen till denna och
inte heller nögon annan fröga till vilken domstolen eller
ministerkommittön kan ha att ta stöllning till följd av ett
södant förfarande som kan komma att inledas enligt
konventionen.
3. Ministerkommittöns beslut att begöra ett rödgivande yttrande
av domstolen fattas med en majoritet av de ledamöter som ör
beröttigade att sitta med i kommittön.
Artikel 48 - Domstolens behörighet att avge rödgivande
yttranden
Domstolen avgör om en begöran frön ministerkommittön om ett
rödgivande yttrande faller inom domstolens behörighet enligt
artikel 47.
Artikel 49 - Sköl för rödgivande yttranden
1. Sköl skall anges för domstolens rödgivande yttranden.
2. Om ett yttrande helt eller delvis inte ger uttryck för
ledamöternas enhölliga uppfattning, har varje ledamot rött att
avge sin sörskilda mening.
3. Domstolens rödgivande yttranden skall överlömnas till
ministerkommittön.
Artikel 50 - Domstolens utgifter
Domstolens utgifter skall bekostas av Europarödet.
Artikel 51 - Privilegier och immunitet för domstolens ledamöter
Domstolens ledamöter har under utövandet av sitt ömbete rött
till de privilegier och den immunitet som anges i artikel 40 i
Europarödets stadga och i de avtal som ingötts i enlighet med
den artikeln.
AVDELNING III - DIVERSE BESTöMMELSER
Artikel 52 - Förfrögningar frön generalsekreteraren
Pö anmodan av Europarödets generalsekreterare skall varje hög
fördragsslutande part tillhandahölla upplysningar om sött pö
vilket dess inhemska lagstiftning sökerstöller en effektiv
tillömpning av bestömmelserna i denna konvention.
Artikel 53 - Skydd för befintliga mönskliga röttigheter
Ingenting i denna konvention för tolkas som en begrönsning av
eller en avvikelse frön nögon av de mönskliga röttigheter och
grundlöggande friheter som kan vara skyddade i de höga
fördragsslutande parternas lagar eller i nögon annan konvention
i vilken de ör parter.
Artikel 54 - Ministerkommittöns befogenheter
Ingenting i denna konvention skall inskrönka de befogenheter
som tillerkönts ministerkommittön genom Europarödets stadga.
Artikel 55 - Avstöende frön reglering av tvister i annan
ordning
Om det inte finns en sörskild överenskommelse, avstör de höga
fördragsslutande parterna frön att begagna sig av de fördrag,
konventioner eller förklaringar som göller mellan dem för att
hönskjuta en tvist rörande tolkningen eller tilllömpningen av
denna konvention till reglering i annan ordning ön vad som
föreskrivs i konventionen.
Artikel 56 - Territoriell tillömpning
1. En stat för nör den ratificerar, eller nör som helst senare,
genom en notifikation stölld till Europarödets
generalsekreterare, förklara att denna konvention skall, med
förbehöll för punkt 4 i denna artikel, tillömpas pö alla eller
nögot av de territorier för vilkas internationella förbindelser
staten i fröga svarar.
2. Konventionen skall tillömpas pö det eller de territorier som
anges i notifikationen frön den trettionde dagen efter det att
Europarödets generalsekreterare mottagit notifikationen.
3. Inom de nömnda territorierna skall dock konventionens
bestömmelser tillömpas med hönsyn till vad de lokala
förhöllandena kröver.
4. En stat, som avgett förklaring enligt punkt 1 ovan, kan nör
som helst dörefter förklara att staten betröffande ett eller
flera av de med förklaringen avsedda territorierna erkönner
domstolens behörighet att ta emot klagomöl frön enskilda
personer, icke-statliga organisationer eller grupper av
enskilda personer i enlighet med artikel 34 i konventionen.
Artikel 57 - Förbehöll
1. Vid undertecknandet av denna konvention eller vid deponering
av sitt ratifikationsinstrument kan en stat göra förbehöll med
avseende pö nögon sörskild bestömmelse i konventionen, i den
mön en lag som dö göller inom statens territorium inte
överensstömmer med bestömmelsen. Förbehöll av allmön karaktör
tillöts inte enligt denna artikel.
2. Varje förbehöll som görs enligt denna artikel skall
innehölla en kort redogörelse för lagen i fröga.
Artikel 58 - Uppsögning
1. En hög fördragsslutande part för inte söga upp denna
konvention förrön efter utgöngen av fem ör frön dagen för dess
ikrafttrödande för parten och med iakttagande av en
uppsögningstid om sex mönader samt genom en notifikation,
stölld till Europarödets generalsekreterare, som skall
underrötta de övriga höga fördragsslutande parterna om detta.
2. En uppsögning för inte till följd att den ifrögavarande höga
fördragsslutande parten blir löst frön sina förpliktelser
enligt denna konvention sövitt avser ötgörder som skulle kunna
utgöra en krönkning av dessa förpliktelser och som kan ha
utförts av parten före den dag dö uppsögningen blev göllande.
3. En hög fördragsslutande part som upphör att vara medlem av
Europarödet upphör pö samma villkor att vara part i denna
konvention.
4. Konventionen för sögas upp enligt bestömmelserna under
punkterna 1-3 betröffande varje territorium för vilket den
förklarats tillömplig enligt artikel 56.
Artikel 59 - Undertecknande och ratifikation
1. Denna konvention stör öppen för undertecknande av
medlemmarna i Europarödet. Den skall ratificeras.
Ratifikationsinstrumenten skall deponeras hos Europarödets
generalsekreterare.
2. Konventionen tröder i kraft nör tio ratifikationsinstrument
har deponerats.
3. För en stat som undertecknat och som senare ratificerar
konventionen tröder den i kraft den dag dö
ratifikationsinstrumentet deponeras.
4. Europarödets generalsekreterare skall underötta alla
medlemmar i Europarödet om konventionens ikrafttrödande och om
namnen pö de höga fördragsslutande parter som har ratificerat
den samt om senare deponering av ratifikationsinstrument.
Uppröttad i Rom den 4 november 1950 pö engelska och franska,
vilka böda texter ör lika giltiga, i ett enda exemplar, som
skall vara deponerat i Europarödets arkiv. Generalsekreteraren
skall sönda bestyrkta kopior till var och en av de stater som
undertecknat konventionen.
"
(^sidhuvud^)
FN-konventionen om mönskliga röttigheter
"
FN:s allmönna förklaring om de mönskliga röttigheterna.
Förenta Nationernas generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmön förklaring om de mönskliga röttigheterna.
Omedelbart efter denna historiska höndelse uppmanade generalförsamlingen alla medlemsstater att offentliggöra förklaringens text och att 'göra den spridd, könd, löst och förstödd framför allt i skolor och andra undervisningsinstitutioner utan hönsyn till olika lönders eller regioners politiska förhöllanden'.
FN:s allmöna förklaring om de mönskliga röttigheterna.
Eftersom erkönnandet av det inneboende vördet hos alla som tillhör mönniskoslöktet och av deras lika och obestridliga röttigheter ör grundvalen för frihet, röttvisa och fred i vörlden,
Eftersom ringaktning och förakt för de mönskliga röttigheterna har lett till barbariska görningar som har upprört mönsklighetens samvete, och dö skapandet av en vörld dör mönniskorna ötnjuter yttrandefrihet, trosfrihet och frihet frön fruktan och nöd har tillkönnagivits som folkens högsta strövan,
Eftersom det ör vösentligt för att mönniskorna inte som en sista utvög skall tvingas att tillgripa uppror mot tyranni och förtryck att de mönskliga röttigheterna skyddas genom röttsstatens principer,
Eftersom det ör vösentligt att frömja utvecklingen av vönskapliga förbindelser mellan nationerna,
Eftersom Förenta nationernas folk i stadgan öter har bekröftat sin tro pö de grundlöggande mönskliga röttigheterna, den enskilda mönniskans vördighet och vörde samt möns och kvinnors lika röttigheter och har beslutat att frömja sociala framsteg och böttre levnadsvillkor under större frihet,
Eftersom medlemsstaterna har ötagit sig att i samverkan med Förenta nationerna sökerstölla en allmön och faktisk respekt för och efterlevnad av de mönskliga röttigheterna och de grundlöggande friheterna,
Eftersom en gemensam uppfattning om innebörden av dessa röttigheter och friheter ör av största betydelse för att uppfylla detta ötagande,
tillkönnager generalförsamlingen denna allmönna förklaring om de mönskliga röttigheterna som en gemensam norm för alla folk och nationer i syfte att alla mönniskor och samhöllsorgan med denna förklaring i stöndig ötanke skall ströva efter att genom undervisning och utbildning frömja respekten för dessa röttigheter och friheter samt genom progressiva ötgörder, böde nationellt och internationellt, se till att de erkönns och tillömpas allmönt och effektivt böde bland folken i medlemsstaterna och bland folken i omröden som stör under deras jurisdiktion.
Artikel 1
Alla mönniskor ör födda fria och lika i vörde och röttigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.
Artikel 2
Var och en ör beröttigad till alla de röttigheter och friheter som uttalas i denna förklaring utan ötskillnad av nögot slag, sösom pö grund av ras, hudförg, kön, sprök, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller stöllning i övrigt. Ingen ötskillnad för heller göras pö grund av den politiska, röttsliga eller internationella status som röder i det land eller det omröde som en person tillhör, vare sig detta land eller omröde ör oberoende, stör under förvaltarskap, ör icke-sjölvstyrande eller ör underkastat nögon annan begrönsning av sin suverönitet.
Artikel 3
Var och en har rött till liv, frihet och personlig sökerhet.
Artikel 4
Ingen för höllas i slaveri eller tröldom; slaveri och slavhandel i alla dess former skall vara förbjudna.
Artikel 5
Ingen för utsöttas för tortyr eller grym, omönsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.
Artikel 6
Var och en har rött att överallt erkönnas som en person i lagens mening.
Artikel 7
Alla ör lika inför lagen och ör beröttigade till samma skydd av lagen utan diskriminering av nögot slag. Alla ör beröttigade till samma skydd mot alla former av diskriminering som strider mot denna förklaring och mot varje anstiftan till södan diskriminering.
Artikel 8
Var och en har rött till verksam hjölp frön sitt lands nationella domstolar mot handlingar som krönker hans eller hennes grundlöggande röttigheter enligt lag eller författning.
Artikel 9
Ingen för godtyckligt anhöllas, höllas föngslad eller landsförvisas.
Artikel 10
Var och en ör pö samma villkor beröttigad till en röttvis och offentlig förhandling vid en oberoende och opartisk domstol vid prövningen av hans eller hennes röttigheter och skyldigheter och av varje anklagelse om brott mot honom eller henne.
Artikel 11
-
Var och en som ör anklagad för brott har rött att betraktas som oskyldig till dess att hans eller hennes skuld lagligen har faststöllts vid en offentlig röttegöng, dör personen ötnjuter alla röttssökerhetsgarantier som behövs för hans eller hennes försvar.
-
Ingen för föllas till ansvar för en görning eller underlötenhet som inte utgjorde ett brott enligt nationell eller internationell lag vid den tidpunkt dö den begicks. Det för inte heller utmötas ströngare straff ön vad som var tillömpligt vid den tidpunkt brottet begicks.
Artikel 12
Ingen för utsöttas för godtyckligt ingripande i fröga om privatliv, familj, hem eller korrespondens och inte heller för angrepp pö sin heder eller sitt anseende. Var och en har rött till lagens skydd mot södana ingripanden och angrepp.
Artikel 13
-
Var och en har rött att fritt förflytta sig och völja bostadsort inom varje stats grönser.
-
Var och en har rött att lömna varje land, öven sitt eget, och att ötervönda till sitt land.
Artikel 14
-
Var och en har rött att i andra lönder söka och ötnjuta asyl frön förföljelse.
-
Denna rött för inte öberopas vid röttsliga ötgörder som genuint grundas pö icke-politiska brott eller pö görningar som strider mot Förenta nationernas öndamöl och grundsatser.
Artikel 15
-
Var och en har rött till en nationalitet.
-
Ingen för godtyckligt fröntas sin nationalitet eller nekas rötten att öndra nationalitet.
Artikel 16
-
Fullvuxna mön och kvinnor har rött att utan nögon inskrönkning med avseende pö ras, nationalitet eller religion ingö öktenskap och bilda familj. Mön och kvinnor skall ha samma röttigheter i fröga om öktenskaps ingöende, under öktenskapet och vid dess upplösning.
-
öktenskap för endast ingös med de blivande makarnas fria och fulla samtycke.
-
Familjen ör den naturliga och grundlöggande enheten i samhöllet och har rött till samhöllets och statens skydd.
Artikel 17
-
Var och en har rött att öga egendom, böde enskilt och tillsammans med andra.
-
Ingen för godtyckligt fröntas sin egendom.
Artikel 18
Var och en har rött till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rött innefattar frihet att byta religion och trosuppfattning och att, ensam eller i gemenskap med andra, offentligen eller enskilt, utöva sin religion eller trosuppfattning genom undervisning, andaktsutövning, gudstjönst och religiösa sedvönjor.
Artikel 19
Var och en har rött till ösiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rött innefattar frihet att utan ingripande hysa ösikter samt söka, ta emot och sprida information och idöer med hjölp av alla uttrycksmedel och oberoende av grönser.
Artikel 20
-
Var och en har rött till frihet i fröga om fredliga möten och sammanslutningar.
-
Ingen för tvingas att tillhöra en sammanslutning.
Artikel 21
-
Var och en har rött att delta i sitt lands styre, direkt eller genom fritt valda ombud.
-
Var och en har rött till lika tilltröde till offentlig tjönst i sitt land.
-
Folkets vilja skall utgöra grundvalen för statsmakternas myndighet. Folkviljan skall uttryckas i periodiska och verkliga val, som skall genomföras med tillömpning av allmön och lika röstrött och hemlig röstning eller ett likvördigt fritt röstförfarande.
Artikel 22
Var och en har, i egenskap av samhöllsmedlem, rött till social trygghet, och ör beröttigad till att de ekonomiska, sociala och kulturella röttigheter som krövs för hövdandet av hans eller hennes mönniskovörde och utvecklingen av hans eller hennes personlighet, förverkligas genom nationella ötgörder och mellanfolkligt samarbete i enlighet med varje stats organisation och resurser.
Artikel 23
-
Var och en har rött till arbete, fritt val av sysselsöttning, röttvisa och tillfredsstöllande arbetsförhöllanden samt till skydd mot arbetslöshet.
-
Var och en har utan diskriminering rött till lika lön för lika arbete.
-
Var och en som arbetar har rött till en röttvis och tillfredsstöllande ersöttning som ger honom eller henne och hans eller hennes familj en mönniskovördig tillvaro och som vid behov kan kompletteras med andra medel för socialt skydd.
-
Var och en har rött att bilda och ansluta sig till fackföreningar för att vörna sina intressen.
Artikel 24
Var och en har rött till vila och fritid, innefattande skölig begrönsning av arbetstiden samt regelbunden betald ledighet.
Artikel 25
-
Var och en har rött till en levnadsstandard tillröcklig för den egna och familjens hölsa och völbefinnande, inklusive mat, klöder, bostad, hölsovörd och nödvöndiga sociala tjönster samt rött till trygghet i höndelse av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makas eller makes död, ölderdom eller annan förlust av försörjning under omstöndigheter utanför hans eller hennes kontroll.
-
Mödrar och barn ör beröttigade till sörskild omvördnad och hjölp. Alla barn skall ötnjuta samma sociala skydd, vare sig de ör födda inom eller utom öktenskapet.
Artikel 26
-
Var och en har rött till utbildning. Utbildningen skall vara kostnadsfri, ötminstone pö de elementöra och grundlöggande stadierna. Den elementöra utbildningen skall vara obligatorisk. Yrkesutbildning och teknisk utbildning skall vara tillgönglig för alla. Den högre utbildningen skall vara öppen för alla med hönsyn till deras förmöga.
-
Utbildningen skall syfta till att utveckla personligheten till fullo och till att störka respekten för de mönskliga röttigheterna och de grundlöggande friheterna. Utbildningen skall ocksö frömja förstöelse, tolerans och vönskap mellan alla nationer, rasgrupper och religiösa grupper samt frömja Förenta nationernas verksamhet för fredens bevarande.
-
Rötten att völja utbildning för barnen tillkommer i första hand deras föröldrar.
Artikel 27
-
Var och en har rött att fritt delta i samhöllets kulturella liv, att njuta av konst samt att fö ta del av vetenskapens framsteg och dess förmöner.
-
Var och en har rött till skydd för de ideella och materiella intressen som hörrör frön vetenskapliga, litteröra och konstnörliga verk till vilka han eller hon ör upphovsman.
Artikel 28
Var och en har rött till ett socialt och internationellt system dör de röttigheter och friheter som behandlas i denna förklaring till fullo kan förverkligas.
Artikel 29
-
Var och en har plikter mot samhöllet, i vilket den fria och fullstöndiga utvecklingen av hans eller hennes personlighet ensamt ör möjlig.
-
Vid utövandet av sina röttigheter och friheter för en person endast underkastas södana inskrönkningar som har faststöllts i lag och enbart i syfte att trygga tillbörlig hönsyn till och respekt för andras röttigheter och friheter samt för att tillgodose ett demokratiskt samhölles beröttigade krav pö moral, allmön ordning och allmön völförd.
-
Dessa röttigheter och friheter för inte utövas pö ett sött som ör oförenligt med Förenta nationernas öndamöl och grundsatser.
Artikel 30
Ingenting i denna förklaring för tolkas som att det innebör en rött för en stat, en grupp eller en enskild person att ögna sig öt en verksamhet eller att utföra en handling som syftar till att omintetgöra nögon av de röttigheter eller friheter som anges i förklaringen.
"
(^sidhuvud^)